Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

SammanfattningMalin StÄngbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga ÄrStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolÄren lÀr sig matematik.Dessutom ville jag fÄ fram om eleverna fick bÀttre förstÄelse och ett annat förhÄllningssÀtt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrÄn tre lÀraresperspektiv genom intervjuer.Mina frÄgor lyder:Hur lÀr sig barn inom matematiken?Vad hÀnder med barnens förhÄllningssÀtt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?FÄr eleverna bÀttre förstÄelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjÀlp av mina intervjuer med lÀrarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan pÄverka hur barn lÀr sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlÀrarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var bÄde roligt och intressant och lÀttare attförstÄ.Sökord: Matematik, inlÀrning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmÄga och de kompetenser som ingÄr samt hur synen pÄ den kommunikativ förmÄgan har förÀndrats i kursplaner. Hur sprÄkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingÄ för att utveckla den kommunikativa förmÄgan beskrivs. Vikten av bÄde utbildning och trÀning för lÀraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal engelsklÀrare i grundskolans Är 4-6 resonerar om kommunikativ förmÄga samt hur de anser att sprÄkundervisningen kan lÀggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som anvÀnts Àr den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn.

The aim of this Master thesis is to study how management, teachers and librarians at the university college Swedish school of sport and health sciences (GIH) view information literacy (IL) as a standard in higher education. I have used a sociocultural theoretical perspective, as the focus being on co-operation within the institutional context. The following questions are focused on: Of what importance are the control documents concerning IL as a standard in the educational program? How do the respondents view the value of, and the responsibility for, IL as a standard in the educational program? What are the conditions for co-operation at GIH to reach the standards of the higher education act? The methodology used is qualitative case study. Six qualitative interviews were carried out in order to describe the attitudes of the management, teachers and librarians related to this subject.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur toddlarna framtrÀder samt hur de bemöts och karaktÀriseras av förskollÀrarna. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod med tidsmÀssigt utvalda observationer och öppna intervjuer. De tvÄ teorier som ligger till grund för undersökningen Àr det livsvÀrldsfenomenologiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Teorierna bygger bÄda pÄ att man utgÄr ifrÄn den andres perspektiv nÀr man undersöker och försöker förstÄ den andres livsvÀrld vilket vi förhÄllit oss till i studien. Tio toddlare observerades och sex förskollÀrare intervjuades i syfte att ta reda pÄ om den tidigare forskning som definierar en toddlare kan relateras till verkligheten.Genom analys och diskussion kom vi fram till att det Àr svÄrt att kategorisera toddlarna efter en viss Älder eftersom alla barn Àr olika och uppvisar olika beteenden i olika sammanhang utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur barn till svenska förÀldrar pÄverkas av att vÀxa upp i en tvÄsprÄkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet Àr att mÀnniskor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utstrÀckning vÀljer att flytta utomlands. NÀr förÀldrar flyttar med sina barn uppstÄr frÄgan om vilket sprÄk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska vÀlja att leva efter. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utstrÀckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra mÀnniskor. Omgivningen har sÄledes stor betydelse för en persons identitetskÀnsla och det Àr viktigt för individen att kÀnna samhörighet med en grupp mÀnniskor.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lÀr med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvÀnding hoppas jag kunna sÄ ett frö för att pedagoger ska hitta infallsvinklar till att anvÀnda sig av denna lÀrandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig Àven till att titta pÄ om det finns nÄgra fallgropar och vilka förebyggande ÄtgÀrder som eventuellt kan göras vid tutorialanvÀndning och inlÀrning. MetodStudien Àr kvalitativ med en abduktiv ansats. Den pedagogiska litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn omrÄden som rör lÀrande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.