Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

The term ?vulnerable areas? is developed by the Swedish police, referring to various areas in Sweden that are classified as socioeconomically disadvantaged, and with an active criminal presence. Over time, this term has gained significant popularity and is now used not only by the police but also by other entities such as the media, where these areas are often depicted as urban outcasts. Therefore, this study focuses on the portrayal of ?vulnerable areas? in the Swedish news media, where the topic has been widely debated in recent years.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Den hÀr undersökningen Àr ett resultat av ett uppdrag frÄn Vindelns folkhögskolas allmÀnna linje i UmeÄ som undersöker deltagarnas uppfyllelse av mÄluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frÄgestÀllningarna gjordes en fallstudie dÀr bÄde intervjuer och enkÀter genomfördes.Undersökningen utgÄr frÄn sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier pÄ mÄluppfyllelse och miljöbeskrivning frÄn folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes prÀglades av sociokulturellt lÀrande och inte fungerade tÀmjande. Deltagarnas upplevelser Àr i mycket hög grad positivt bÄde nÀr det gÀller mÄluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring mÄluppfyllelse stÀmmer vÀl överens med tidigare studier och var i vissa fall Ànnu mer positivt Àn folkbildningsrÄdets rikstÀckande studier. MÄlet kring ökade kontakter kring nÀrsamhÀllet uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodvÀxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmÄl och svenska som andrasprÄk, vid samtal pÄ engelska. Med en sociokulturell syn pÄ kunskap och lÀrande och med sprÄkanvÀndning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodvÀxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel pÄ olika former och funktioner för kodvÀxling genomfördes bÄde en ljud-och videoinspelning med eleverna i tvÄ omgÄngar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har dÀrför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt pÄ samtalsanalytiska aspekter som pÄ kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna anvÀnde kodvÀxling för en mÀngd olika funktioner dÀr mÄlet var att fÄ fram sitt budskap.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstÄ hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den pÄverkar det egna lÀrandet. Dessa elever studerar pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lÀrandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förvÀntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lÀrande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkÀt och intervjuer. FrÄgorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frÄgor.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Syftet med vÄr undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tÀnker kring musik, utifrÄn aktuell forskning och lÀroplan, för att frÀmja yngre barns sprÄkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollÀrare pÄ olika orter i södra Sverige. FörskollÀrarna som intervjuats arbetar med barn i Äldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade pÄ att musiken anvÀnds pÄ varierande sÀtt pÄ förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sÄngsamlingar, men Àven spontant i vardagen av bÄde barn och vuxna.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.

Uppsatsens syfte Àr att argumentera för ett verklighetsbaserat lÀrande inom geografiÀmnet för Ärskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ÀndamÄl prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan anvÀnda detta verktyg. Jag prövar ocksÄ GE:s lÀmplighet i förhÄllande till de tre ÀmnesfÀlten kartografi, fördelning och hÄllbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör ocksÄ en kritisk granskning av aktuell forskning kring lÀromedel och stÀller detta mot texter hÀmtade frÄn kursplanen i Geografi. I min analys nÄr jag fram till att fördelarna med att anvÀnda sig av GE i förhÄllande till traditionella lÀromedel Àr frÀmst att eleverna pÄ ett naturligt sÀtt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfÀlt som rör vÄr jord.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka Äsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. MÄlet med undersökningen Àr att ge eleverna tillfÀlle att diskutera genusfrÄgor som existerar i deras vardag. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar i vÄrt arbete med studien: Hur kan man med hjÀlp av pedagogiskt drama arbeta mot jÀmlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden vÀrderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas dÀrefter i ett antal korta intervjuer.