Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlÀgga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet pÄ recept(FaRŸ) i sex landsting. Tre av de landsting vars invÄnare i genomsnitt har bland den lÀgsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen Àr baserad pÄ disponibel inkomst, nivÄ av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistÄnd och introduktionsersÀttning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsÄtgÀrder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning, den socioekonomiska statusen hos invÄnarna har en koppling till FaR-samordningen och mÀngden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om nÄgot tyder pÄ att invÄnarna i de landsting vars invÄnare har lÀgre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsÀttningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingÄr i studien?? Finns det tecken pÄ koppling till den socioekonomiska statusen hos invÄnarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gÀllande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien anvÀndes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till lÀsning, lÀsaktiviteter och deras betydelse för resultat pÄ lÀsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen Àr elever i Ärskurs nio i tvÄ kommuner pÄ fyra skolor. Eleverna har besvarat enkÀter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till lÀsning samt lÀsaktiviteter.  Resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har anvÀnts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, LÀslust och LÀskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat pÄ lÀsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat pÄ lÀsprov och betyg, sÀrskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr hur förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund pÄverkar sannolikheten att barnen har ett vÀxelvis boende, konstanthÄllet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som anvÀnts i uppsatsen samlades in Ären 2001-2003 och kommer frÄn Statistiska centralbyrÄns Barn-ULF. UtifrÄn det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgÄr att det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk grupp.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Bakgrund: Early childhood caries (ECC) Àr en kariesform som drabbar barn i tidig Älder. Sjukdomen karaktÀriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta slÀta ytor pÄ de primÀra tÀnderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 Är i Europa.Metod: Materialet som anvÀndes i litteraturstudien Àr vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhÀmtats frÄn den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger pÄ en sammanstÀllning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade frÄn 13.0-85.0 % i olika lÀnder och populationer i Europa. LÀgst respektive högst förekomst sÄgs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, dÀr förÀldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 Är) upplevda press frÄn sina förÀldrar samt jÀmföra detta mellan olika socioekonomiska omrÄden.?Upplever ungdomar inom handboll och tennis press frÄn sina förÀldrar??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress beroende pÄ om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller lÄg medelinkomst i Stockholms lÀn??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress i en ekonomiskt krÀvande idrott (tennis) och en idrott som inte Àr lika kostsam (handboll)??Finns det nÄgot samband mellan upplevd förÀldrapress och vilken autonomi ungdomarna kÀnner att de har?MetodUndersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjÀlp av enkÀter. Genom Statistiska centralbyrÄn erhölls information om de kommuner med högst och lÀgst medelinkomst i Stockholms lÀn 2005. VÄrt urval var begrÀnsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.ResultatResultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde nÄgon eller endast ?lÄg? förÀldrapress.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmÄga. Undersökningsmaterialet bestÄr av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever frÄn ett yrkesförberedande program samt 6 elever frÄn ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestÀms utifrÄn förÀldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrÄn förutbestÀmda sprÄkliga variabler sÄsom textlÀngd, ordvariation, LIX, ordlÀngd och meningslÀngd. Resultatet frÄn den kvantitativa undersökningen visar inte pÄ nÄgot samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.