Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till lÀsning, lÀsaktiviteter och deras betydelse för resultat pÄ lÀsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen Àr elever i Ärskurs nio i tvÄ kommuner pÄ fyra skolor. Eleverna har besvarat enkÀter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till lÀsning samt lÀsaktiviteter.  Resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har anvÀnts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, LÀslust och LÀskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat pÄ lÀsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat pÄ lÀsprov och betyg, sÀrskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr hur förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund pÄverkar sannolikheten att barnen har ett vÀxelvis boende, konstanthÄllet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som anvÀnts i uppsatsen samlades in Ären 2001-2003 och kommer frÄn Statistiska centralbyrÄns Barn-ULF. UtifrÄn det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgÄr att det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk grupp.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Bakgrund: Early childhood caries (ECC) Àr en kariesform som drabbar barn i tidig Älder. Sjukdomen karaktÀriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta slÀta ytor pÄ de primÀra tÀnderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 Är i Europa.Metod: Materialet som anvÀndes i litteraturstudien Àr vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhÀmtats frÄn den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger pÄ en sammanstÀllning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade frÄn 13.0-85.0 % i olika lÀnder och populationer i Europa. LÀgst respektive högst förekomst sÄgs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, dÀr förÀldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 Är) upplevda press frÄn sina förÀldrar samt jÀmföra detta mellan olika socioekonomiska omrÄden.?Upplever ungdomar inom handboll och tennis press frÄn sina förÀldrar??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress beroende pÄ om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller lÄg medelinkomst i Stockholms lÀn??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress i en ekonomiskt krÀvande idrott (tennis) och en idrott som inte Àr lika kostsam (handboll)??Finns det nÄgot samband mellan upplevd förÀldrapress och vilken autonomi ungdomarna kÀnner att de har?MetodUndersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjÀlp av enkÀter. Genom Statistiska centralbyrÄn erhölls information om de kommuner med högst och lÀgst medelinkomst i Stockholms lÀn 2005. VÄrt urval var begrÀnsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.ResultatResultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde nÄgon eller endast ?lÄg? förÀldrapress.