Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlÀgga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet pÄ recept(FaRŸ) i sex landsting. Tre av de landsting vars invÄnare i genomsnitt har bland den lÀgsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen Àr baserad pÄ disponibel inkomst, nivÄ av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistÄnd och introduktionsersÀttning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsÄtgÀrder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning, den socioekonomiska statusen hos invÄnarna har en koppling till FaR-samordningen och mÀngden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om nÄgot tyder pÄ att invÄnarna i de landsting vars invÄnare har lÀgre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsÀttningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingÄr i studien?? Finns det tecken pÄ koppling till den socioekonomiska statusen hos invÄnarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gÀllande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien anvÀndes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

The purpose of my essay is to study and analyse how adolescents with different socioeconomical backgrounds experience their consumtion needs.There are five main questions:1. How do adolescents experience their needs of status symbols, labeled clothes etc?2. In what way does adolescents experience influences over their consumtion options?3.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra m?ltidsansvariga inom ?ldreomsorgen beskriver sitt arbete med att planera och utveckla m?ltider f?r att m?ta behoven hos en allt mer kulturellt diversifierad grupp ?ldre.Metod: Studien ?r en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomf?rdes digitalt med totalt nio deltagare (kostchefer, m?ltidsutvecklare och en m?ltidsstrateg) fr?n sju kommuner i Sverige. Datainsamlingen skedde via Teams och transkriberades automatiskt med efterf?ljande manuell granskning.

Denna studie Àr en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framstÀller och beskriver befolkningstillvÀxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien Àr att förstÄ vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillvÀxten.Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i vÄra barn Àr viktigt för framtida vÀlfÀrd. Samtidigt framhÄlls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader bÄde för hushÄllen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elÀnde. Sveriges befolkning blir allt Àldre och lever lÀngre vilket resulterar i att vÄrdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sÄdant scenario menar man att den Äldrande befolkningen kommer att bli ett problem nÀr de skall försörjas av allt fÀrre i arbetsför Älder.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

NivĂ„n pĂ„ ett lands valdeltagande kan vara ett mĂ„tt pĂ„ hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda pĂ„ att förtroendet till de som styr samhĂ€llet Ă€r stort. Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan nĂ„gra av samhĂ€llets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person gĂ„r och röstar. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n fem frĂ„gestĂ€llningar angĂ„ende lön, utbildningsĂ„r, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstĂ„nd och undersöker utifrĂ„n dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.