Innovation Ă€r ett vĂ€l debatterat Ă€mne inom företagsvĂ€rlden liksom för forskningsvĂ€rlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillvĂ€xt. Dess betydelse Ă€r nĂ„gonting som har forskats pĂ„ lĂ„ngt bakĂ„t i historien. Men pĂ„ senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nĂ€mna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande pĂ„ hur innovation idag har förĂ€ndrats. De nĂ€rmaste Ären har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, sĂ„ kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sĂ€tt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att Ă€ven interagera med sin nĂ€romgivning för att skapa innovation.

Att kÀnna sig delaktig i samhÀllet har samband med individens upplevda hÀlsa. En strategi för att fÄ individen att kÀnna sig delaktig i samhÀllet Àr skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgÄngspunkt Àr socialt kapital dÀr ett socialt deltagande anses pÄverka hÀlsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital Àr mÄnga gÄnger kvantitativa och det saknas forskning pÄ gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie Àr att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förstÄelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hÀlsan.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

I samhÀllet finns det en allmÀnt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som Àr motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte Àr dÀrför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har pÄ studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar pÄ samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utstrÀckning kommer ifrÄn de lÀgre samhÀllsskikten. Studien Àr multidimensionell med empiri hÀmtad frÄn en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkÀter. Empirin inhÀmtades hos studenter i vÀstra Sverige som för nÀrvarande studerar socialt arbete.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

The purpose of this study has been to describe and analyze how seven Swedish preschool teachers and two special education teachers think and work with children who show a lack of social skills. The study method has been semi-structured interviews with the educators which have been analyzed and sorted under different themes/categories. The theoretical framework used in this study is sociocultural, relational and categorical perspectives. These perspectives have been chosen in order to better understand how teachers see their role in supporting children in need of special support. The environment in the preschool is found to be of great help and the teachers? approach is of great importance.The research emphasizes the importance of integrating thinking, feeling and behavior.

Magisteruppsats, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA 220Vt 2013Handledare: Sally BoydExaminator: Anna Lyngfelt.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD Àr en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsÀttningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad Àn flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna Àr inte lika omfattande, dock finns en kÀnnedom att mer Àn hÀlften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 Är. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer med ADHD pÄverkas av omgivningens syn pÄ diagnosen. Den utvalda metoden för studien Àr kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras pÄ intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.