SamhÀllet Àr förÀndrat vilket innebÀr att förskolans pedagogiska uppdrag stÀrkts. Det har gjorts revideringar i förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebÀr att det bland annat gjorts förtydligande kring barns sprÄkliga och kommunikativa utveckling och förskollÀrarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskollÀraren barn som kommit olika lÄngt i sin utveckling av sprÄk, utvecklar sprÄk parallellt samt barn som stött pÄ hinder i sin utveckling av sprÄk. I detta sjÀlvstÀndiga arbete uppmÀrksammas förskollÀrarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av sprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förskollÀrarens syn pÄ barns sprÄk och sin roll som sprÄkutvecklare i förskolan.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra respondenters syn pÄ hur körsÄng har pÄverkat deras vÀlbefinnande. För att uppnÄ syftet har vi valt följande forskningsfrÄgor: Hur beskriver respondenterna att de mÄr före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsÄng pÄverka respondenterna pÄ kortare, eller lÀngre sikt?  Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsÄngare pÄ icke-professionell nivÄ. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de förÀldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sÀtts sÀrskilt vÀrde till delaktighet och den terapeutiska potentialen.FrÄgestÀllningar: 1: Vad var förÀldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev förÀldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjÀlp att förstÄ sitt barn?Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 förÀldrar som genomgÄtt en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn.Resultat: Resultatet visar att förÀldrarna har upplevt betydande delaktighet och förstÄelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig pÄverkan.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur bilden av socialtjÀnsten förmedlas pÄ internetforumet Familjeliv.se. VÄrt fokus har legat pÄ barnfamiljers kontakt med socialtjÀnsten. Vi har undersökt om vi kan se nÄgra mönster i hur socialtjÀnsten beskrivs och om detta skiljer sig Ät om Àr en ?klient? eller en socialarbetare som skriver inlÀgget. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur ett internetmedie pÄverkar sÀttet att kommunicera.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i Ärskurs 3 i grundskolan tÀnker och arbetar med sprÄkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgÄ frÄn Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstÀrkning. Dessutom har vi inriktat oss pÄ forskning om lÀsförstÄelse, höglÀsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger pÄ tre olika skolor i olika kommuner. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, nÄgot som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna Àr införstÄdda med de olika teorier och forskning som finns pÄ omrÄdet.

 This essay is about how the educators can use the play as a tool to develop childrens social skills with eachother. The work is based on a qualitative study using a survey, where the educators can tell how they work within the play. I chose to use five different participants in my essay. All of them work in the same preschool, south of Stockholm.In this essay I have two questions. These two are:What do the educators tell about the importance of play for children's interaction?How do the educators tell how they work with the play to develop the children?s social interaction?Previous research shows that play gives the children opportunity to develop socially, emotionally, intellectually and physically.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka upplevelsen av arbetsförhÄllanden för kommunalt hemtjÀnstanstÀllda. Intervjuer har utförts med tio hemtjÀnstanstÀllda inom kommunal hemtjÀnst. De övergripande frÄgorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har anvÀnts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjÀnstanstÀllda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd frÄn arbetskamrater.

För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Detta arbete Àr en studie i hur kreativitet pÄ arbetsplatsen kan understödjas med hjÀlp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat pÄ visar att det Àr viktigt att möjliggöra möten, bÄde planerade och spontana. Ett annat sÀtt Àr att tillÄta inkubation pÄ olika sÀtt, det kan vara genom umgÀnge eller genom att fÄ göra nÄgot annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinslÀpp och utsikt. Genom att tillÄta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, nÄgot som ocksÄ kan frÀmja kreativitet.

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni pÄ fritids idag? ? en studie om barn lÀrande pÄ fritidshem Malmö: GrundlÀrarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och belysa barns lÀrande pÄ fritidshem. Studien har tagit utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur kan barns lÀrande pÄ fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lÀr sig pÄ fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och dÀrför finns det inte heller mycket kring just barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

Den hÀr studien handlar om hur belöningssystem tillÀmpas i ett revisions- och redovisningsföretag (PwC) samt hur detta kan utvecklas som ett motivationsverktyg. Med utgÄngspunkt i klassiska motivation- och behovsteorier av Maslow, McClelland och Herzberg, tar uppsatsen avstamp för att analysera motivation och belöningssystem i fallföretaget. UtifrÄn grundlÀggande teori om professionella tjÀnsteföretag, agentteori och hur belöningssystem utformas i praktiken; vilka som bör bli belönade, hur och vilka kriterier som stÀlls anvÀnds sedan för att jÀmföra med empirin. En ytterligare huvudaspekt Àr att undersöka hur kÀrnpersonalen blir belönad samt hur de uppfattar att de blir belönade och hur deras coacher ser pÄ deras motivation frÄn ett annat perspektiv. MÄnga företag gÄr nÀmligen ofta miste om att motivera och belöna de som faktiskt utgör en stor del av det operativa arbetet.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har pÄ individens vÀlmÄende. Dessutom undersöktes vilken pÄverkan kön och Älder har pÄ individens vÀlmÄende. KarasekŽs krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes pÄ en organisation och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=124) dÀr bekvÀmlighetsurval anvÀndes. MÀtinstrumentet bestÄr av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.