Syftet med studien Ă€r att studera hur förskollĂ€rare och barn anvĂ€nder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar pĂ„ tre olika förskolor. UtifrĂ„n observationerna söktes Ă€ven svar pĂ„ följande forskningsfrĂ„gor: vilken roll har förskollĂ€rare i anvĂ€ndningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur anvĂ€nds surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollĂ€rare, en pĂ„ varje förskola, för att besvara forskningsfrĂ„gan om hur förskollĂ€rare ser pĂ„ surfplattans anvĂ€ndning i förskolan. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten i studien Ă€r ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r begrepp som artefakt, interaktion och den nĂ€rmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt anvĂ€nds i den planerade verksamheten med fokus pĂ„ barnens lĂ€rande.

Uppsatsen behandlar en lÀs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden hÀrstammar frÄn Nya Zeeland och grundtanken Àr att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar sprÄkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ?pedagogikens Mecka? och intresserar ?skolfolk? vÀrlden över. Fokus i studien ligger pÄ hur den nyzeelÀndska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville Àven undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lÀrande och fostran samt att det handlar om medmÀnskliga relationer. Efter som rektorerna bÄde ges och ger resurser ville vi ocksÄ undersöka hur de sÄg pÄ pedagogens uppgift. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lÀrande.

AnstÀlldas och organisationers förÀndringsvilja och förÀndringsbenÀgenhet blir viktiga förutsÀttningar för att klara av en allt mer internationaliserad och hÄrdnad konkurrens. Den snabba utvecklingen i affÀrsvÀrlden bidrar till att det stÀndigt sker stora förÀndringar genom sammanslagningar och uppköp. I den hÀr magisteruppsatsen undersöker vi genom en kvalitativ metod effekterna av aktörernas samspel i samband med ett företagsförvÀrv. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllning: Hur ser aktörernas samspel ut vid ett företagsförvÀrv och vilka Àr dess effekter? Studiens syfte Àr att analysera aktörernas samspel och effekterna av det undersökta fallets förÀndringsarbete, samt att utifrÄn det hÀr utreda om det finns ett behov av att förÀndra implementeringsstrategin vid framtida förvÀrv.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra mÀnniskor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett vÀrde och Àr uppskattad. Stöd och nÀrvaro har en stor betydelse vad gÀller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla den kunskap som finns kring de omrÄden dÀr kvinnor med bröstcancer kÀnner stöd i ett socialt sammanhang. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrÄnperspektiv.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn behöver vuxna vid sin sida som vÀgleder dem pÄ sin vÀg till vuxenlivet..

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 dÄ lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anstÀllningsvillkoren för uthyrd personal har förbÀttrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjÀmt i en speciell arbetssituation. Att vara anstÀlld pÄ bemanningsföretag skiljer sig frÄn att ha en traditionell anstÀllning dÀr arbetsuppgifterna utförs pÄ en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, vÀxlande arbetsplatser och stÀndigt nya arbetskamrater.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 berĂ€knades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar pĂ„ behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie Ă€r att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill Ă€ven belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrĂ„n olika synsĂ€tt pĂ„ diagnosen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

PÄ grund av ojÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn pÄ den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat pÄ skillnader i mÀngd socialt kapital. Syftet Àr att undersöka om det existerar ett samband mellan nÀtverksstorlek, kontaktintensitet i nÀtverkslÀnkar samt andelen kontakter som Àr mÀn och socioekonomisk position. Syftet Àr Àven att undersöka om sambandet skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn. Studiens hypoteser bygger pÄ teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga lÀnkar. Studiens material bestÄr av kvantitativa data hÀmtat frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010.