Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

För att uppnÄ mÄlet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal ÄtgÀrder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktÀriseras den svenska landsbygden av urbanisering, lÄg ekonomisk tillvÀxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv stÄr svenska livsmedelsproducenter pÄ landsbygden inom de gröna nÀringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats pÄ tio Är och det Àr nÄgot som inte sker i linje med mÄlet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden stÄr för en central del av den hÄllbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebÀr negativa miljökonsekvenser och dÀrmed kan inte en hÄllbar samhÀllsutveckling nÄs.

Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

FörhÄllandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika vÀderfeno-men har pÄ mÀnniskan. DÀremot finns mer forskning angÄende mil-jön och vikten av dagsljus. Den hÀr studien ville undersöka om det ligger nÄgon sanning i att vÀdret verkligen styr bÄde vÄr fysiska och mentala hÀlsa. Vad Àr det egentligen som gör mÀnniskan sÄ engage-rad i ett fenomen, Àr det vÀdret i sig eller ?bara? förestÀllningar.

Sveriges vÀlfÀrd byggdes en gÄng av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjÀlpa de socialt utsatta i samhÀllet. MissbruksvÄrd, skolor, Àldreboenden och sjukvÄrd Àr nÄgra av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det Àr Àven ofta inom dessa omrÄden som neddragningarna i den offentliga sektorn Äterigen kompenseras med hjÀlp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framstÀlls i media Ären 1994-2003. HuvudfrÄgestÀllningen Àr; PÄ vilket sÀtt framstÀlls det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgÄende tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det Àr frivilligorganisationerna eller andra som Àr författare, anvÀnder sig av bÄde retoriska och genrebetonade knep för att framstÀlla utsagor som sanningar.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Social kompetens Àr en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som Àr oerhört centralt i vÄrt samhÀlle. Rekryterares jobb handlar om att stÀndigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens Àr en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person Àr socialt kompetent Àr oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan anvÀnder deras uppfattning om begreppet nÀr de bedömer om en person Àr socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera pÄ deras förstÄelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen Àr intervjusituationen.Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare pÄ olika företag frÀmst bemanningsföretag.

LÄngtidssjukskrivningarna har under de senaste tio Ären fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar stÄr för den största ökningen. Denna enkÀtstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrÀndhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende pÄ olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska hÀndelser och med avseende pÄ upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sÄdana livsviktiga och traumatiska hÀndelser i barndomen eller i nÀra anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jÀmförelse med kontrollgruppen, i större utstrÀckning skett i relation till nÀrmaste familj eller nÀra vÀnner, samt varit upprepade eller pÄgÄtt under en lÀngre period. Personerna i patientgruppen har ocksÄ uppgett att de blivit starkare pÄverkade av de livsviktiga och traumatiska hÀndelserna jÀmfört med personerna i kontrollgruppen.