Arbetets strÀvan Àr att ge en sammanhÄllen bild av den sociala snedrekryteringen som en process vilken tar sin början redan under grundskolans första Är och vilken till del Àr sprÄkligt betingad. Uppsatsen inleds med en beskrivning av den sociala snedrekryteringens process och omfattning, vilket följs av en överblick av sprÄksociologiska förklaringsmodeller till fenomenet. DÀrpÄ presenteras och diskuteras material frÄn det svenska forskningsfÀltet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och redogöra för pÄ vilket sÀtt socialt betingade sprÄkskillnader bidrar till den sociala snedrekryteringen till högre studier. För att Ästadkomma detta har en teoretisk studie gjorts dÀr sÄ vÀl empiriska som teoretiska studier granskats och sammanförts.

Our main aim has been to examine and analyse how Landskrona Commune is working with preventive measures against narcotics among youth in the agespan 15-18 years old. The central issues have been to examine how you work preventively, which measures are taken when someone has tested/used narcotics and how the cooperation works between the different actors. To get answers to our questions, we chose to interview and observe specialists coming I contact with the youth. We have also used previous researches by using existing literature on the subject.Our work has been based on an historical review of Swedish politics and the lawful aspects on the use of narcotics.The concepts used to answer our questions are preventive-, secondary- and tertiary prevention. We have found that the preventive work is of importance to the youth, the parents and society.

Utvecklingen av IP-telefoni har under de senaste Ären gÄtt fort fram och idag kan en hel IP-lösning utformas efter ett företags specifika behov. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett tekniskt, socialt och ekonomiskt perspektiv undersöka tre företags införandeprocess av skilda IP-lösningar för kommunikation. Detta har vi gjort genom intervjuer med personer pÄ CC-Systems, Softcom och ICA. Vi har kommit fram till att valet av IP-lösning och dess funktioner beror pÄ företagets verksamhet och dess behov. Företagen anvÀnder beroende av införandets omfattning och teknikens komplexitet olika strategier för att etablera tekniken i företaget och detta har gjorts olika framgÄngsrikt.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör grĂ€nslöst arbete och mental samt fysisk hĂ€lsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anstĂ€llningsförhĂ„llanden sĂ„ som fastanstĂ€llning och ej fastanstĂ€llning och om de skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ arbetsvillkor och hĂ€lsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var mĂ€n. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hĂ€lsa. Det visade sig Ă€ven att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanstĂ€llda och ej fastanstĂ€llda.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

Artros Àr en vanlig folksjukdom dÀr 3-5 procent av Sveriges befolkning Àr drabbad. Oftast drabbas höft- och knÀlederna vilka Àr de viktbÀrande lederna men Àven andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien Àr baserad pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar dÀr Goodmans sju steg anvÀnds som metod. Resultatet presenteras under temat smÀrta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsÀttning, psykisk pÄverkan och sociala begrÀnsningar.

Syftet med föreliggande studie Àr att testa om det finns en skillnadmellan sÀkerhet och korrekthet vid observation av en emotionell ochen neutral hÀndelse. Ett annat syfte var att se om sÀkerhetenpÄverkades positivt av bra minnesprestation. Ett experiment utfördesmed ett urval pÄ 43 studenter dÀr undersökningsdeltagarna fick se ettfilmklipp med antingen emotionellt eller neutralt innehÄll, dÀrefterintervjuades de angÄende innehÄllet i filmklippet och slutligen ombadsde att skatta sÀkerheten av varje pÄstÄende. Resultaten visade attsÀkerheten vid korrekta svar var signifikant högre Àn vid felaktigasvar. Skillnad i sÀkerhet mellan emotionell och neutral observation varicke-signifikant och kunde antas bero pÄ ett otillrÀckligt emotionelltinnehÄll i filmklippet, eller den trygga experimentmiljön.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Att vara nÀrstÄende till en kronisk sjuk person kan upplevas pÄfrestande nÀr den sjuke Àr beroende av dem och det kan leda till utmattning bÄde mentalt och fysiskt. DÀrför behöver nÀrstÄende finna sÀtt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos nÀrstÄende till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀmpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att trÀffa andra och fÄ kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus pÄ det diakonala arbetet. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka Àr grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer prÀglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta Àr kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen anvÀnts. Genom att göra jÀmförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien Àr det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

Intresset för trÀning och hÀlsa ökar idag och anvÀndare pÄ sociala medier blir allt fler. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie utröna om sociala medier kan anvÀndas för att öka individers trÀningsmotivation. Resultatet frÄn fem vetenskapligt granskade artiklar har granskats, sammanstÀllts och slutsatser baserat pÄ dessa har dragits. Resultatet visar att sociala medier Àr anvÀndbara för att öka individers fysiska aktivitetsnivÄ. Det har framkommit att nyttjandet av ett socialt nÀtverk online frÀmjar trÀningsmotivationen hos individer och att det upplevs positivt att vara aktiv pÄ sociala medier.

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.