The purpose of this study was to investigate how pupils with social dysfunction were defined and described and how the responsibility of the school concerning the needs of these pupils was apprehended. For this matter, in depth interviews with four headmasters and four teachers at three different schools were carried out.The possibilities to help pupils with social dysfunction were regarded as limited due to limited resources. The school can be described, as a huge refined apparatus of classification where some children very early are eliminated and there does not appear to exist any back up plan for these individuals. In this respect the function of the school is very similar to that of yesterdays school where the elimination process worked just as well, the denotations change but the problems remain the same.The material used in this study is too small to make general conclusions but the results give some indication of the problems of the interaction between the school and its staff and pupils with social dysfunction. We strongly believe that the results warrants further investigation as to in what way the school can improve in helping pupils with social dysfunction..

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett sjÀlvskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd frÄn informella och formella nÀtverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag anvÀnt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av sjÀlvskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt sjÀlvskadebeteende som ett sÀtt att hantera en krÀvande livssituation och slÀppa ut Ängest frÄn tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar Àven pÄ att kvinnorna ser Ängesten och sjÀlvskadorna som en del av dem sjÀlva och nÄgot som hindrar dem frÄn att passa in i samhÀllets normalitetsförvÀntningar. SjÀlvskadebeteendet Àr en strategi för dem att hantera sin livssituation, men sjÀlvskadeimpulserna Àr stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

This essay aims to investigate how women who fall ill in Rheumatoid Arthritis, during or just after their pregnancy, experience and cope with this. The main questions were 1. What experiences did the women have from receiving their diagnosis? 2. How has the motherhood and the sickness affected one another? 3.

Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt pÄverkar patienten och dess partner emotionellt under lÄng tid vilket gör det betydelsefullt med god information till bÄda parter.Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information nÀr deras make/maka har drabbats av hjÀrtinfarkt.Metod: Studien var systematisk litteraturstudie dÀr artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har anvÀnts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjÀlp av Lundman och HÀllgren Graneheims (2012) innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: InformationskÀllor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov. Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjÀlpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var nÄgot som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjÀnst besvarades frÄgestÀllningar som gÀller utgÄngspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgÄngsrika och vilka lÀrdomar som kan dras utifrÄn situationer dÄ stödet tillÀmpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgÄngspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit pÄ individuell nivÄ i det personliga mötet. UtgÄngspunkten Àr ocksÄ empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. FramgÄngsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhÀllsinstanser.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tÀnker kring tillÀmpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger pÄ deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjÀnsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssÀtt och problematiseras med hjÀlp avBarnkonventionen, mÀnskliga rÀttigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i mÄnga fall inte hade tillrÀcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.