Följande studie avser att undersöka relationen mellan engagemang, belöning och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen. Siegrist (1996) förklarar sambandet genom Effort-Reward Imbalance model (ERI), nÄgot som denna studie kombinerar med Dieners (1986) teori om subjektivt vÀlbefinnande. 156 personer deltog i enkÀtstudien, dÀr 97 var kvinnor. EnkÀterna var utformade med pÄstÄenden dÀr deltagarna fick skatta sina svar. Datan analyserades genom en multipel regressionsanalys, korrelationer och t-test.

TobaksanvÀndning Àr ett av de största hoten mot vÄr hÀlsa. Det finns mycket att vinna pÄ att sluta röka cigaretter och det Àr aldrig för sent för att sluta. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att fokusera pÄ arbetsmiljön dÄ denna pÄverkar individens vÀlbefinnande och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka ÄtgÀrder som satts in inom rökavvÀnjning med inriktning pÄ arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, pÄ grund av sexuell lÀggning, hos öppet homosexuella mÀn inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Upplever informanterna, vilka Àr öppet homosexuella mÀn anstÀllda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismÀn arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem sjÀlva var lÄg. IP menade dock att de upplever en jargong pÄ arbetsplatsen som rymmer en negativ instÀllning till homosexuella i form av bland annat nedvÀrderande kommentarer.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera och redogöra för de frÄgor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer Àven att diskutera de genusfrÄgor som Àr relevanta för domen samt ge en allmÀn beskrivning pÄ genusfrÄgor vad gÀller förÀldraledighet i arbetslivet. Vi avgrÀnsar oss till förÀldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen pÄ mannen och kvinnan pÄ arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring förÀldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering pÄ arbetsplatsen vid förÀldraledighet. Vi beskriver Àven förÀldraledighetslagen ur ett rÀttdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som Àr gÀllande rÀtt.

FörÀndringstempot och stressen pÄ vÄra arbetsplatser och i samhÀllet har stegrats. Stressrelaterad ohÀlsa stÄr för en stor del av lÄngtidssjukskrivningarna med de ekonomiska konsekvenser som detta innebÀr. Studiens syfte var att undersöka om man genom instrumentet Stress and Crisis Inventory (SCI) kan förutsÀga sjukskrivningstidens lÀngd vid stressrelaterad ohÀlsa. Dessutom avsÄgs att undersöka huruvida tidig kontakt med arbetsplatsen via företagslÀkare förkortade sjukskrivningstiden jÀmfört med omhÀndertagande av psykolog.Den undersökta gruppen bestod av 12 patienter med stressrelaterad ohÀlsa. Dessa indelades slumpmÀssigt i tvÄ grupper.

Chefers vÀrdering av medbestÀmmande pÄ arbetsplatsen- Hur viktigt Àr det och varför?Emelie SkÀlhammarMedbestÀmmande Àr en vÀsentlig del av dagens organisationer, vars syfte Àratt engagera personalen i arbetsprocesserna. Chefer stÄr stÀndigt mellan atttillfredsstÀlla anstÀlldas behov och organisationens krav. Tidigare forskninghar frÀmst fokuserat pÄ medbestÀmmande ur anstÀlldas perspektiv (Knoop,1991). Syftet med föreliggande studie var dÀrför att öka förstÄelsen förmedbestÀmmande ur chefers synvinkel, hur de jobbar med detta samteventuella hinder i arbete.

AbstraktVad attraheras anstÀllda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgÄr frÄn ett intresse för varför man vÀljer att börja pÄ en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har dÀrmed genomförts pÄ det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP Àr som arbetsplats. Detta sker utifrÄn valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgÄr och kopplar samman fem övergripande omrÄden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar pÄ arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.

Bakgrunden till denna uppsats Àr det dubbla uppdrag som socialsekreterare sÄ som grÀs-rotsbyrÄkrater har, de ska bÄde kontrollera och stötta klienten pÄ en och samma gÄng. Stu-dien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inom socialtjÀnstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa socialsekreterare ska bÄde arbeta för att ge hjÀlp till försörjning och hjÀlp till sjÀlvförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehÄllande tvÄ olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte Àr att försöka förstÄ och analysera vilka intrarollkonflikter som socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Denna uppsats belyser hur svenska och indiska hotellföretag arbetar med mÄngfald samt vad som pÄverkar viljan till att frÀmja mÄngfald pÄ arbetsplatsen..

MÀnniskan spenderar en stor del av sin tid pÄ arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebÀr för mÀnniskan har förÀndrats över tiden och varierar beroende pÄ den individuella utgÄngspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet Àr dÀrmed ett viktigt element i den moderna mÀnniskans livsbygge.Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mÀnskliga behov. Maslow menar att mÀnniskans slutgiltiga behov att tillfredstÀlla Àr ett sjÀlvförverkligande.

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige dÀr flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en vÀl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med sÀkerhet och arbetsmiljö, sker det ÀndÄ mÄnga olyckor pÄ byggarbetsplatserna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur riskbenÀgenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om sÀkerhet och risker pÄ arbetsplatsen. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med Ätta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, Àr en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.

This thesis examines Swedish composers' modes of work and production within the Swedish film industry. It starts off with a historical overview treating live music in early silent film, the conversion to sound and the Swedish production climate until present time. The analysis consists of contemporary empirical studies; interviews with people writing music for film, TV and commercials. The musician's perspective is in focus but directors and other film workers are heard as well. The situation for female composers in a male-dominated industry is also discussed.

Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid dÄ utvecklingen gÄr otroligt fort fram och de förvÀntas hÄlla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt Àr arbetsbelastningen hög dÄ nedskÀrningar och ökat patienttryck prÀglar sjukvÄrden, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgÄtt en utbildning som till stor del fokuserar och baseras pÄ forskning? Vilka möjligheter och förutsÀttningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap pÄ arbetsplatsen? Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds och finns det möjlighet att implementera de nyförvÀrvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsÀttningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvÄrdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ ett sjukhus i södra Sverige.

Denna studie undersöker hur anstÀllda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) pÄverkar lÀrandet pÄ arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs pÄverka lÀrandet inom en organisation. Studien grundar sig pÄ kvalitativ forskningsintervju  med fem anstÀllda pÄ ledningsnivÄ inom fem olika organisationer. De fem anstÀllda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds i studien Àr frÀmst Per-Erik Ellströms perspektiv pÄ lÀrande i arbetslivet och denna anvÀnds Àven som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgÄr det att CSR faktiskt pÄverkar lÀrandet inom en organisation.