Alkohol Àr den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan Ären 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan pÄ en arbetsplats omrÀknas till nÀstan 10 liter ren alkohol per anstÀlld och Är. SÄ mÄnga som 10-20% av personalen pÄ en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlÀngningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar att personer inte Äterfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. UtifrÄn frÄgestÀllningarna granskades innehÄll i öppenvÄrdsbehandlingar som gav positiv effekt pÄ Äterfallsrisken samt andra preventiva faktorer för Äterfall.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

The aim of this study is to investigate a number of social worker views on long -term drug abuse and how they feel that this group of individuals should be treated. Our purpose is also to examine these social worker discretion in terms of decision-making under the SocialtjÀnstlagen (SoL) and Lag om missbrukare i vissa fall (LVM ).We conducted two focus group interviews and assumed a number of open questions. Our empirical data have been categorized by the study's purpose and issues and by recurring themes in our individual stories.Our results shows that all social workers believe that one should always look at the big picture in estimates related to drug users. They also believe that the process of long -term addicts occasionally feels hopeless. Social workers felt that their room for maneuver in terms of decision-making was fairly limited.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Vardagsrehabilitering skapar förutsÀttningar för den Àldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrÄn bÀsta förmÄga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt som arbetsmetod kan inverka pÄ vÄrdpersonalens trivsel pÄ arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Urvalet var nio kvinnor, anstÀllda som vÄrdpersonal pÄ ett kommunalt sÀrskilt boende för Àldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering pÄ arbetsplatsen.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

Palliativ vÄrd innebÀr ett förhÄllningssÀtt som bekrÀftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vÄrden bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mÄngprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till nÀrstÄende. Palliativ omvÄrdnad stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan, inte minst vad gÀller kommunikativa fÀrdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vÄrd. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

Arbetsplatsernas stÀndiga utveckling och förÀndring har lett fram till ökade psykosociala krav frÄn de anstÀllda som företaget mÄste bemöta. Ska man bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete bör hÀnsyn tas till hur kulturen ser ut pÄ arbetsplatsen. Samlade vÀrderingar och verklighetsuppfattningar kring hÀlsa skapas nÀr individer samverkar med varandra och omvÀrlden, detta kallar vi ?hÀlsokultur?. Syftet med studien Àr att beskriva hur hÀlsokulturen ser ut pÄ ett företag och vilka möjligheter och resurser som finns pÄ företaget för att utveckla denna.

The aim of this study was to examine and analyze the experiences which social workers have of working with relatives of substance abusers. This included examining how they work with relatives who are in need of care and support and how the social workers identify their needs. We have also investigated how well informed the social workers are when it comes to approaches to helping relatives of substance abusers. A qualitative method has been used in this study in order to analyze the experiences of the social workers from a phenomenological point of view. This study was based on six semi-structured interviews.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollÀrares arbetsvillkor bestÄr av ?elÀndesskildringar? (Westin 2003). DÀrmed Àr det lÀtt hÀnt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta mÀnniskorna som arbetar som förskollÀrare ur en annan synvinkel; nÀmligen som aktörer kompetenta nog att pÄverka sin situation och utföra ett engagerat arbete pÄ arbetsplatsen. Strategierna de anvÀnder sig av för att nÄ dit kan förstÄs slÄ fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.