Denna undersökning söker nÄ förstÄelse för lojalitet i förhÄllande till arbetsplatsen nÀr man jÀmför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet Àr ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet Àr begrÀnsad men mÄnga studier tyder pÄ att Generation Y Àr mindre lojala Àn Baby Boomers. Undersökningen Àr gjord pÄ Veolia Transport och bygger pÄ djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltÄgförare och tre frÄn Generation Y. I resultatet framkom trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna frÄn Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv pÄ sin anstÀllning och ett mer individualiserat förhÄllningssÀtt till lojalitet Àn de frÄn Baby Boomers.

I dagens samhÀlle blir kreativitet och nytÀnkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. DÀrmed har Àven behovet av kreativa personer pÄ arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till nÄgot personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkÀt med 66 frÄgor i 3 delar. EnkÀten lÀmnades ut i bÄde pappersform och som webenkÀt till ett stort antal företag.

Begreppet Whistleblower (VisselblÄsare) avser en person som internt eller externt uppmÀrksammar missförhÄllanden eller andra oegentligheter pÄ sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrÄn ett svenskt perspektiv, med inriktning pÄ lÀrare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur svenska lÀrare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen. Vi vill Àven fÄ en inblick i lÀrares uppfattningar av vad som krÀvs för att de ska kÀnna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de stÀller sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med bÄde lÀrare och en regional ombudsman.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig Ät mellan generation Y och generation babyboomer. UtgÄngspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori dÀr lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pÄgÄende och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pÄgÄende lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkÀter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jÀmför grupperna anvÀndes ANOVA.

Inom det vetenskapliga fÀltet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov Àn mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut pÄ förestÀllningar om vad kvinnor och mÀn har för specifika behov. Dessa förestÀllningar produceras och reproduceras genom rÄdande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domÀn. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares förestÀllningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan fÄ för implikationer för den sociala praktiken.

Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Kvalificerad yrkesutbildning Àr en relativt ny utbildningsform inom den eftergymnasiala utbildningen. En tredjedel av utbildningen omfattas av lÀrande i arbete (LIA) och detta Àr ocksÄ en viktig framgÄngsfaktor för utbildningen. I den arbetsplatsförlagda utbildningen har de medverkande företagen huvudansvaret genom att erbjuda arbetsuppgifter och handledning för studenterna. Syftet med studien har varit att nÀrmare studera handledarens syn pÄ det lÀrande som Àger rum pÄ arbetsplatsen. Undersökningen har haft en explorativ karaktÀr och vald metod har varit halvstrukturerade intervjuer med sex handledare.

Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med förÀnd-ringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare frÄn 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkÀtundersökning, varav 102 mÀn och 112 kvinnor med en medelÄlder pÄ 32,62 Är (sd=10,64). FrÄgestÀllning och hypoteser konstruerades utifrÄn Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att fÄ förÀldrarnas maximala uppmÀrksamhet i strÀvan för överlevnad och detta i sin tur pÄverkar formningen av vÄr per-sonlighet. Förutom demografiska frÄgor kombinerades tvÄ fÀrdigkonstruerade enkÀter (WCS och RTC) som var avsedda att mÀta konfliktbenÀgenhet och förÀndringsbenÀgenhet.

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete pÄ en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkÀt sÀndes ut till alla anstÀllda. Ur enkÀtens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jÀmstÀlldhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med pÄ en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jÀmstÀlldhetsarbete. Som ett led i att uppnÄ syftet frÄgade vi oss hur den informella jÀmstÀlldheten kan te sig, och hur den kan relateras till jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsplanen? Vi anvÀnde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nÀtverk, könssegregering och motstÄnd.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken betydelse synen pĂ„ Öst och VĂ€st har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Med hjĂ€lp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frĂ„gor: Vad informanterna anser att vĂ€st representera: vad de anser att Öst representerar: hur de vĂ€rderar islam samt hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn pĂ„ Öst och islam samt en positiv syn pĂ„ VĂ€st. Det visar ocksĂ„ att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfĂ€llig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn pĂ„ islam Ă€ndĂ„ anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ arbetsplatsen.