Sökresultat:
9268 Uppsatser om Sociala världar och rollgestalt - Sida 48 av 618
Studie av sociala medier pÄ arbetsplatsen
Sammanfattning
Titel: Studie av sociala medier pÄ Arbetsplatsen.
NivÄ: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 HögskolepoÀng.
Författare: Tobias Larsson
Handledare: Bengt Nilsson
Examinator: Bengt Nilsson
ProblemomrÄde
ProblemomrÄdet i studien Àr det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten pÄ en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha pÄ samhörigheten och vilka teoretiska modeller som gÄr att koppla till det som framkommer under analysen av studien.
Metod
Studiens intresse och fokusomrÄde finns i att studera det som gÄr att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning Àr de mÀnniskor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebÀr att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna.
Resultat
UtifrÄn den studie som presenteras menar författaren att sociala medier pÄverkar samhörigheten.
Hemlöshet och sociala nÀtverk : en studie av betydelsen av det sociala nÀtverket i nÄgra hemlösa mÀns liv
I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa mÀnniskor. SocialtjÀnsten Àr det yttersta sociala skyddsnÀtet i vÄrt samhÀlle och den instans som mÄnga av dessa mÀnniskor Àr hÀnvisade till, andra instanser Àr exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer mÄnga olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som Àr hemlös Àr missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar pÄ den hemlösa individen och pÄ det sociala nÀtverket runt omkring.
Ungdomar, mÀrkeskonsumtion och sociala klassresor
Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras
socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8-
och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering.
Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn
att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.
Marknadskommunikation via sociala medier : En studie av Facebook som marknadskommunikationskanal
I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar dÀr mÀnniskor kan dela med sig av information, kunskap och Äsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebÀr att mÀnniskor i större utstrÀckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig pÄ samma plats.Idag Àr Facebook en av vÀrldens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva anvÀndare. Det innebÀr att det Àr en spÀnnande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook Àr ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebÀr att det Àr ett relativt outforskat omrÄde.
Publish on-the-go : en studie av mobilt socialt nÀtverkande hos early adopters
Detta arbete undersöker mobilt socialt nÀtverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva vÀrden i anvÀndandet hos en grupp sÄ kallade ?early adopters?. Vi tittar nÀrmare pÄ hur samhÀllet förÀndras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gÀller teknikanpassning.
FramgÄng i sociala företag En studie av hur frmgÄng kan definieras och uppnÄs i sociala företag
Bakgrund och problem: Dagens utveckling mot att företag i allt större utstrÀckning betonaroch lyfter fram sociala mÄlsÀttningar Àr problematisk dÄ den stÀller andra krav pÄ företagsarbetssÀtt Àn dÄ vinstperspektivet stÄr i fokus. Hur man som företag arbetar mot sociala mÄl pÄett framgÄngsrikt sÀtt har inte belysts i utmÀrkande grad inom litteraturen och dÀrför kommerdenna uppsats att försöka granska denna problematik.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur framgÄng kan definieras i sociala företag och hurett företag kan arbeta inom olika omrÄden för att uppnÄ denna framgÄng.AvgrÀnsningar: Denna uppsats fokuserar och behandlar det sociala företaget Coompanionoch dess arbetssÀtt. Dessutom avgrÀnsas i uppsatsen omrÄdena för ett företag att nÄ framgÄngtill dess fokus, mÀtmetoder, ledarskap, medarbetare och varumÀrke.Metod: Uppsatsens undersökning av Coompanions arbetssÀtt grundas pÄ kvalitativ primÀrdata i form av intervjuer med fem intervjuobjekt. Uppsatsens teoridel baseras dessutom pÄkvalitativ sekundÀr data som vetenskapliga artiklar och verk av kunniga inom Àmnet ickevinstfokuserat företagande. UtifrÄn teorin och intervjuobjektens svar dras slutsatser om delsCoompanions arbetssÀtt men Àven om sociala företag generellt i de fall dÄ det kan anses attförutsÀttningarna Àr gÀllande för alla sociala företag och dÀr Coompanion endast exemplifierararbetssÀtten.Resultat och slutsatser: FramgÄng kan i ett socialt företag definieras som dess grad avfullföljande av uppsatta mÄl och uppdrag eller affÀrsidé.
FörutsÀttningar för socialt liv i det offentliga rummet : En fallstudie av Nya Slussen
MÄnga stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmÀrksamma den sociala dimensionen av projekten. AlltsÄ de förutsÀttningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum dÀr mÀnniskor ska interagera med varandra. Detta innebÀr att en viktig del av behoven för mÀnniskors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel pÄ ett projekt som fallit offer för detta Àr Nya Slussen som har fÄtt stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat pÄ den fysiska utformningen.Denna studie Àmnar analysera förutsÀttningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrÄn befintlig forskning inom urbansociologi.
Att lÀra in ute: förskolebarns lÀrande i utomhusmiljön
Med vÄr studie avsÄg vi att undersöka om förskolebarn och förskollÀrare anser att utomhusmiljön kan bidra till barnens lÀrande av motoriska, sociala och verbala fÀrdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin nÀrmiljö. Vidare avsÄg vi att studera förskolebarns och förskollÀrares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lÀrande. Vi önskar Àven att blivande förskollÀrare och verksamma pedagoger ska fÄ inspiration till att anvÀnda utomhusmiljön som ett rum för lÀrande. VÄr studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i tvÄ olika förskolor. Studiens resultat gav en mÀngd konkreta exempel pÄ förskolebarns lÀrande utomhus.
Social delaktighet : en litteraturstudie med fokus pÄ elever i grundskolan
Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.
KLOCKAN BARA Gà R - DET Mà STE FINNAS Nà ŽT ANNAT. : brukarnas berÀttelse om Sjöliden
Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Ă
tta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstÀllda, pÄ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvÀnts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhÄllningssÀtt, vikten av att vÀlja rÀtt kanaler, ett antal sÀtt att nÄ massan, tvÀtta bort den grÄa stÀmpeln, tvÄ-vÀgs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvÀndande av webbaserade sociala nÀtverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhÄllningssÀtt och vikten av att vÀlja rÀtt kanaler innefattar förutsÀttningar för employer branding genom webbaserade sociala nÀtverk.
VÀx som vuxen - tre pedagogers arbetssÀtt pÄ sfi
Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.
Social bakgrund och studier pÄ högskola : En fallstudie om social bakgrund och högskolestuderande.
SammanfattningDenna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger pÄ olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har Àven annan litteratur och teorier anvÀnds inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen Àr viktig att studera för att komma ifrÄn klassindelningen. Jag har bÄde anvÀnt mig av svenska socioekonomisk indelning frÄn SCB och Goldthorpes klasschema.Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur studenter vÀrderar högskolestudier i förhÄllande till samhÀllsklass, detta med tyngdpunkten pÄ den sociala bakgrundens betydelse.
Ett liv att leva
FrÄgor som berör ungdomar med sociala problem har lÀnge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli sÀrskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till förÀldrarnas missbruk, frÀmst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk nÀr hon var tolv Är. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.
Sociala normer i design : En multimodal webbplatsanalys av svt.se
Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel pÄ en nyhetssida av public service-karaktÀr. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bÀddas in i designen. Vi ville ocksÄ undersöka och utvÀrdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bÀrare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi anvÀnt oss av de riktlinjer för tillgÀnglighet i webbgrÀnssnitt som SVT förhÄller sig till i designen. Studien utgick frÄn en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.
Arbetsintegrerande sociala företags behov av stöd: En kvalitativ studie om möjligheten till en gemensam stödstruktur inom LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Ălvsbyn
Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Ălvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.