Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, Àr ett begrepp som anvÀnds allt oftare i det svenska nÀringslivet. Men vad Àr egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i mÄnga avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter pÄ vad företagens sociala ansvar Àr.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare anvÀnder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta anvÀndande skulle kunna förbÀttras. Baserat pÄ en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjÀnst Àmnad för att underlÀtta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande frÄn sociala nÀtverk. Informationen skulle sedan kunna anvÀndas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumÀrkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begrÀnsat antal studier kring individerna bakom och hur de anvÀnder sig av personlig varumÀrkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, anvÀndarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumÀrkeshantering. Idag Àr varumÀrkeshantering ett vÀlkÀnt begrepp och en inriktining inom varumÀrkeshantering Àr personlig varumÀrkeshantering. Personlig varumÀrkeshantering syftar till att individer marknadsför sig sjÀlv genom att lyfta egenskaper och karaktÀrsdrag som gör dem unika.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Fritidspedagogyrket Àr en viktig yrkesgrupp ute  i vÄra verksamheter  som besitter en vÀldigt stor  kompetens  vad  det  gÀller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgÄr av detta arbete. I detta arbete ingÄr litteraturstudier som visar pÄ hur viktig kommunikation, vÀrden och normer, genus och jÀmstÀlldhet Àr. HÀr finns en kvantitativ undersökning  med  frÄgor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  sÄ  fall  varför. UtifrÄn  vad  som  framkommit  i  enkÀtsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter pÄ ett bra och rÀttvist sÀtt dÀr det inte Àr sÄ stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.

Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Studien syftar till att undersöka lĂ€rares och elevers uppfattningar om lĂ€randesituationen i skolĂ€mnen och det sociala samspelet i Ă„ldersintegrerade respektive Ă„ldershomogena klasser. Studien Ă€r inte jĂ€mförande för att finna vilken skolform som Ă€r mest fördelaktig utan vi vill se svĂ„righeter och möjligheter i bĂ„da skolformerna. Tidigare forskning visar pĂ„ delade meningar gĂ€llande möjligheter och svĂ„righeter i det sociala samspelet och lĂ€rande i skolĂ€mnen i framförallt Ă„ldersintegrerade klasser. Vi har intervjuat sammanlagt Ă„tta personer, varav tvĂ„ lĂ€rare frĂ„n en Ă„ldersintegrerad skola och tvĂ„ lĂ€rare frĂ„n en Ă„ldershomogen skola. Övriga personer Ă€r fyra elever med erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersintegrerad klass.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

Marknaden av smarta mobila enheter blir sto?rre och sto?rre och det kan vara ett bra sa?tt att na? ut med sin tja?nst eller produkt till den breda massan genom att driftsa?tta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras pa? de mobila enheterna och som anva?nder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och a?r bundna till en plattform. De kan da?rfo?r bara anva?ndas av de enheter som anva?nder sig av den plattformen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.