Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2).

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Syfte: Syftet med denna uppsats ligger i att undersöka hur svenska fastighetsmäklarföretag använder sig av sociala medier i sitt vardagliga arbete. Vi har undersökt hur komponenter så som kundfokus, marknadsföring samt försäljning återspeglas mot företagen i och med deras inträde i de sociala medierna.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i arbetet och det grundar sig på en empirisk studie där vi bearbetat inhämtat material ifrån intervjuer. Vi har även haft en kumulativ inriktning i vårt arbete för att på så sätt få en mer unik aspekt på arbetet.Resultat & slutsats: Resultatet visar på att det finns en stor möjlighet för svenska fastighetsmäklarföretag att använda sig av sociala medier i ett syfte som ligger i att öka försäljningen. I dagsläget anser vi inte att medvetenheten hos svenska fastighetsmäklarföretag gällande sociala mediers betydelse är tillräckligt stor. Dessutom finns inte en insikt om att den förmodade framtida expansionen av sociala medier.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande..

ABSTRAKTUppsatsen handlar om hur en persons sociala relationer påverkas när individen distansierarsig från Jehovas vittnen. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie på basen avsemistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer där tre har lämnat Jehovas vittnenoch en är på väg att lämna. Resultatet har jag tolkat utifrån den kunskapssociologiska teorinobjektiv och subjektiv identitet av Berger & Luckmann(2003). Resultatet visade att närinformanterna fortfarande var aktiva medlemmar i Jehovas vittnen så mådde de bra.Umgänget inom Jehovas vittnen var enligt informanterna fullt tillräcklig där man tyckte attgemenskapen var både varm och hjärtlig och i det sociala umgänget saknades inget.Umgänget med människor utanför Jehovas vittnen var näst intill obefintligt förutom meddem på jobbet, som krävdes för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Jehovas vittnens regleroch lagar var man tvungna att följa annars skulle man få sanktioner i form av att blitillrättavisad eller så blev man av med sina privilegier.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jämförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrån den demokratiska skolans värdegrund, styrdokument, lagstiftning och även jämlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehållit traditionellt grupparbete med självvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansättning. Gruppenkät har använts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvärdering av mitt experiment. Observation har använts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Internet används idag av väldigt många ungdomar som kommunicerar genom Instant messaging och e-post eller är medlem i olika Communitys såsom Facebook. Många ungdomar använder även Internet till att kontrollera och söka efter fakta. Unga tjejer tillhör den första generationen som växer upp i detta enorma informationsflöde som Internet och de sociala medierna innebär och de är även en av de grupper som är väldigt påverkningsbara genom bland annat olika medier. På Internet kommuniceras det mycket kring sex, vilket bland annat märks genom att sex är det vanligaste sökordet på Internet.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur unga tjejer använder sociala medier, dvs. Internet, när de vill ha information om sex och samlevnad och vi vill även få reda på hur tjejerna vill ha information om sex.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestående av 80- och 90-talister, och deras arbetsvärderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvärderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa båda grupper kan betraktas som enhetliga gällande arbetsvärderingar. En enkätundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. Utifrån resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn på arbetsvärderingar. Denna syn har sedan jämförts med enkätresultatet med avseende på 80-talister för att därefter jämföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvärderingar. Slutligen har innebörden av jämförelsen diskuterats med avseende på generationsbegreppet utifrån tidigare forskning. Efter genomförd studie kan vi konstatera att det är de inre arbetsvärderingarna som värderas högst av generation Y, följt av de yttre och de frihetsrelaterade.

Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera framväxten av nya kommersiella etiska konsumtionsfenomen och dess påverkan på konsumentkulturen. Metod: Magisteruppsatsen bygger på en kvalitativ litteraturstudie som kompletterats med en empirisk case-studie av fenomenet (PRODUCT) RED. Allt emiriskt material är inhämtat från Internet under olika tidpunkter från och med mars månad till mitten av maj 2008. Empirin grundar sig bland annat i diskussioner vilka bedrivits på sociala nätverk på Internet och där främst inom grupper på Facebook. Materialet sträcker sig tillbaka till (PRODUCT) RED etableringen i mars 2006, vilket innebär att urval av inlägg och bloggar från olika diskussionsforum inhämtats under hela denna tidsperiod.

Idag publiceras stora mängder bilder, och framförallt selfies, i olika sociala nätverk. Uppsatsen syftar till förstå företags användande av fenomenet selfiekampanjer på sociala medier. Varumärkesspridningen och marknadsföringsstrategin undersöks, dessutom studeras deltagarnas beteendemönster vid publiceringen av bilder. En fallstudie koncentrerad till en av Stadiums selfiekampanjer, kampanjen #whatsyourdistance på Instagram, har genomförts. Undersökningen innefattade en kortare telefonintervju med en av nyckelpersonerna bakom kampanjen samt en kvalitativ innehållsanalys av de bilder som fungerat som tävlingsbidrag. Arbetet visar bland annat att Stadium använt ett aktuellt fenomen för att få människor att publicera bilder och därigenom sprida Stadiums varumärke. Stadium har också anpassat selfiekampanjen så att den genomförs i enlighet med deltagarnas aktiviteter i det vardagliga livet. Dessutom påvisas att deltagarna huvudsakligen har följt anvisningarna för kampanjen, men har en tendens till antingen bristande kunskaper i plattformens teknik eller problem med tolkandet av instruktionerna för tävlingsmedverkan..

För att en organisation ska fungera måste kommunikationen fungera, för många organisationer och företag har intranätet blivit en av de primära kommunikation- och informations kanaler. Ett intranät stöder främst nedåtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen går framåt och nya höjder nås för vad som är tekniskt möjligt att göra. Skellefteå kommun är en organisation som valt att förnya sitt intranät och skapa ett nytt socialt intranät, det sociala intranätet skiljer sig från sin föregångare genom att det inte enbart består av statisk information utan det är kommunikativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning anställda inom Skellefteå kommun har om organisationens nya sociala intranät samt hur de använder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

Vårt syfte med uppsatsen är att se vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som kommer till uttryck under problemlösning och om det är de högpresterande eleverna som visar på flest förmågor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vårterminen på två skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolår åtta som delades in i fyra grupper. Gruppsammansättningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lågpresterande. De fyra grupperna visade alla prov på förmågan att samla matematisk information.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnargruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.