Bröstcancer Àr den vanligaste typen av cancer bland kvinnor i Sverige och varje Är avlider cirka 1500 kvinnor till följd av att sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen. Sjukdomen och de behandlingar som medföljer i den palliativa fasen bidrar till mÄnga kroppsliga förÀndringar och symtom hos den drabbade. De senaste Ären har anvÀndningen av sociala medier, bland annat i form av bloggar, i samband med sjukdom ökat. Detta samband, i kombination med obotligt bröstcancersjuka kvinnors upplevelser, fann vi som sjuksköterskestudenter intressant och ville dÀrför studera detta nÀrmre. Syftet med studien Àr att studera hur fyra bloggande kvinnor med spridd bröstcancer upplevde sina kroppar under de tvÄ sista mÄnaderna i livet.

Examensarbetet beskriver en undersökning och utveckling av ett maskinverktyg till rullÀndslipmaskinen RFE25 vid Svenska Kullagerfabrikens (SKF) rullproduktionskanal LR4 i Göteborgsfabrikerna. Under hela projektet gavs handledning frÄn SKF och den Göteborgsbaserade konsultfirman Semcon Caran. Projektet genomfördes av en civilingenjörsstudent frÄn LuleÄ Tekniska Universitet, Mattias Granlund, under hösten 2007 efter en förundersökningsperiod under vÄr och sommar 2007. Studenten anvÀnde större delar av produktutvecklingsmetoden Systematisk Problembehandling för att ge projektet en tydlig och genomarbetad struktur. RFE25 slipar Ànden pÄ rullar som anvÀnds i SKF:s medelstora rullager.

TrÀdgÄrdar Àr inte bara till för den visuella upplevelsen utan handlar Àven om den fysiska anvÀndningen. Det kulturella sÀttet att se pÄ trÀdgÄrd utvecklas över tid i Kalifornien. Först frÄn det medicinska, symboliska, meditativa och erfarenhetsmÀssiga studerandet frÄn missionstrÀdgÄrdarna, till det odlade och produktiva under kolonialtiden för att vidare bli en yta för nöje under tidiga delen av 1900-talet. Under efterkrigstiden blev det sedermera en plats dÀr familjens alla aktiviteter kom i fokus. Kalifornien kom att utvecklas i en aldrig tidigare skÄdad takt.

Denna studie beskriver en grupp Ättondeklassares uppfattning om vad de lÀr sig via ett Internetbaserat lÀromedel i relation till min tolkning av kursplanens mÄl, samt Àven vilken relation det finns mellan min analys av detta lÀromedels förutsÀttningar till mÄluppfyllelse och elevernas enkÀtsvar. Min teoridel tar sin utgÄngspunkt i olika delar av sprÄkforskningen och tyngdpunkten Àr lagd pÄ Krashens teorier om acquisition och learning, det vill sÀga sprÄktillÀgnelse och inlÀrning. Jag analyserade det Internetbaserade lÀromedlet ?LÀr dig franska med Charlotte? utifrÄn kursplanens mÄl i moderna sprÄk. DÀrefter genomförde jag en enkÀtundersökning bland eleverna om hur vÀl de sjÀlva tyckte att lÀromedlet hjÀlpte dem att nÄ upp till delar av dessa mÄl.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser pĂ„ ett sĂ„ effektivt sĂ€tt som möjligt. Denna verklighet gĂ€ller Ă€ven för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift Ă€r att utifrĂ„n de medel som stĂ„r till förfogande försöka uppnĂ„ de uppsatta verksamhetsmĂ„len. Myndighetens uppgift Ă€r vidare att förvalta och distribuera resurserna pĂ„ det effektivaste sĂ€ttet möjligt för att uppnĂ„ de uppsatta mĂ„len. För att kontinuerligt söka förbĂ€ttra och effektivisera Åklagarmyndigheten Ă€r det relevant att kunna mĂ€ta hur vĂ€l organisationens olika delar presterar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkÄren och delar sin tjÀnst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanstÀlld i organisationen. Syftet med studien var att med hjÀlp av en kvalitativ induktiv metod fÄ ökad förstÄelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras pÄ enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras frÄn kabinkÄren och innehar tvÄ olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förÀndrats över tid.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att vÀrdera hur bra ett stenopeiskt hÄl fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien anvÀndes 35 försökspersoner i olika Äldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som anvÀndes i studien, och vÀnster öga var dÀrför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion pÄ höger öga, för att fÄ fram försökspersonernas rÀtta korrektion. DÀrefter mÀttes visus sex gÄnger; första gÄngen med bÀsta korrektion, utan stenopeiskt hÄl, andra gÄngen med bÀsta korrektion, med stenopeiskt hÄl, tredje gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, utan stenopeiskt hÄl, fjÀrde gÄngen med en ?dimning? pÄ +2,0 D, med stenopeiskt hÄl, femte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, utan stenopeiskt hÄl, och sjÀtte gÄngen med en ?dimning? pÄ +1,0 D, med stenopeiskt hÄl.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra idrottslÀrare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnÄ mÄlen i simning.För att uppfylla syftet utgÄr denna undersökning frÄn tvÄ huvudfrÄgor:Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna?Har de undersökta skolorna ÄtgÀrder för de elever som inte nÄr mÄlen inom simning? Jag har anvÀnt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt Ätta dÀr kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott Är 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter.Simundervisningen pÄ de aktuella skolorna skiljer sig beroende pÄ stad, ekonomi samt skolans prioritering angÄende simning. Detta Àr faktorer som bidrar till orÀttvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever pÄ respondenternas skolor.

Undersökningens syfte Àr att belysa pÄ vilket sÀtt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktÀr kan gynna sprÄkutveckling. Teknikundervisning handlar om att stÀllas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förÀndra, pröva igen och lyckas. I denna studie har Ätta elever i Äldrarna tio till femton frÄn en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar pÄ frÄgor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. SÀrskilt fokus har legat pÄ hur eleverna interagerar nÀr de fÄr konstruera figurer och ÄterberÀtta sin saga med hjÀlp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

Kallin, Linus. Punky Reggae Party. Ideologisk och musikalisk jÀmförelse av reggae och punk. C-uppsats Uppsala universitet, 2011.ABSTRACTUppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för musikstilarna reggae och punk och deras respektivesubkulturer. Detta genomförs genom att utforska deras ideologier och se hur dessa speglar sig imusiken för att sedan jÀmföra och analysera dem med fokus pÄ klass och ras.

BakgrundVid förmedling av kost- och hÀlsobudskap har tvÄvÀgskommunikation visat sig fördelaktigt för att budskapet inte bara ska nÄ fram, utan Àven förstÄs av mottagaren. Att skapa dialog kring det som förmedlas uppfattas positivt och förtroendeingivande. Sociala medier och framförallt bloggar anvÀnder sig genomgÄende av dessa strategier vilket bör göra dessa till framgÄngsrika kommunikationsformer för kost- och hÀlsobudskap.MetodStudien Àr framförallt kvalitativ men utgÄr frÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys. Vidare har en analysmall framtagits för ÀndamÄlet innehÄllande bÄde kvantitativa och kvalitativa delar.ResultatTydliga kommunikativa mönster kan utlÀsas i resultatet dÄ bloggarna bildar tvÄ grupper; antingen personliga eller Àmnesspecifika. De personliga bloggarna anvÀnder sig genomgÄende av talsprÄk och har sig sjÀlva som utgÄngspunkt och övergripande Àmne.

Jag vill finna bakgrunden till dagens svenska jultraditioner, hur dessa har rötter i vintersolstÄndet och sedan utvecklats till annat i mötet med kristendomen. Mitt syfte Àr att kunna besvara frÄgorna ?hur, nÀr och varför? kring ordet jul och dess innebörd. Uppsatsen handlar om olika delar av jultraditionen i Sverige. Jag sÀtter in traditionerna i ett historiskt perspektiv, redogör för förberedelserna och sjÀlva firandet mellan Lucia- och Staffandagarna. Jag koncentrerar mig pÄ bondesamhÀllets julfirande.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gÄtt i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som anvÀnts Àr den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter frÄn skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergÄngen, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lÀrarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjÀlp av sociokulturell teori, dÀr de sociala sammanhangen betonas och dÀrför Àr sÀrskilt lÀmpade för en studie dÀr upplevelsen stÄr i centrum. Vad studien tydligt visar Àr att samtliga elever pÄ förhand oroat sig för övergÄngen till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt nÄgra egentliga problem.