Den ostrukturerade fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde pÄ grÀnsen och hamnade snett. Ibland har samhÀllets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. VÀrderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna Àn av ungdomarna sjÀlva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjÀnstens vÀrderingar av ostrukturerad fritid.

Problem: SmÄortshotell har andra förutsÀttningar Àn storstadshotell för att kunna överleva. Det gÀller bÄde distansen till samt utbudsnivÄn i hotellen. Den geografiska placeringen gör att resenÀrer inte passerar dem utan gÀsterna kommer till smÄortshotellen för att uppleva deras utbud. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur smÄortshotell strategiskt arbetar med imageskapande ur marknadsföringsperspektiv. FrÄgestÀllningar: Vilken image vill smÄortshotellen förmedla?Vilka samarbetsformer har smÄortshotellen?Vilka underliggande betydelser förmedlar smÄortshotellen? Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder som bestÄr av tvÄ delar, datainsamlingsmetoder och semiotikdokumentanalys.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr frÄgestÀllningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, med hjÀlp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlÀrare?Mina frÄgestÀllningar har jag stÀllt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig sjÀlv och för att kunna effektivt fÄ anvÀndning av den i en lÀrande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frÄgestÀllning. Jag har valt ut tre specifika delar frÄn processen och med hjÀlp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ?lÀra genom att göra?.Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlÀrningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier.

Denna rapport Ă€r baserad pĂ„ en Ă€ldre rapport med samma namn IRAP 84023, som skrevs 1984, nĂ€r jag arbetade Ă„t Sveriges Geologiska AB. Denna skrevs pĂ„ uppdrag av dĂ„vande KBS (KĂ€rnkraftsavfallets Behandling och Slutförvaring) vid de undersökningar som gjordes av typomrĂ„den för slutförvaring av radioaktivt avfall. Ett sĂ„dant omrĂ„de var GideĂ„ i norra Ångermanland och det Ă€r detta omrĂ„de som rapporten handlar om. Syftet med att skriva om rapporten Ă€r att parametermĂ€tningarna Ă€r utförda pĂ„ bergarter, som Ă€r sĂ„ vanliga i Sverige att resultatet har ett betydligt större vĂ€rde Ă€n vad som frĂ„n början insĂ„gs. Eftersom de bergarter som parametermĂ€tts tĂ€cker stora delar av mellersta Norrland samt en stor del av mellersta Svealand.

I dagens verksamheter, med flera tillhörande affÀrsprocesser som strÀcker sig över olika arbetsomrÄden, finns det ett behov av vÀl fungerande IT-stöd som Àr anpassat för den enskilda verksamheten. AffÀrssystem Àr sÄdant IT-stöd som anvÀnds för att stödja, förenkla, planera samt följa upp en verksamhet pÄ. Med flera skilda funktioner som tÀcker de flesta affÀrsprocesserna, Àr förhoppningarna att optimera samt automatisera dem administrativa processerna för att i slutÀndan kunna lÀgga större fokus pÄ sjÀlva kÀrnverksamheten.Studien syftar till att undersöka lÀmpliga affÀrssystem för mindre företag och Àven utreda tillvÀgagÄngssÀtten som finns för att vÀlja och anskaffa ett affÀrssystem. PÄ uppdrag av företaget Stockwine Group AB har vi fÄtt möjligheten att undersöka Àmnet pÄ ett verkligt fall. En insikt som har uppkommit med studien Àr att det finns fÄ allmÀnt erkÀnda tillvÀgagÄngssÀtt vid anskaffning av affÀrssystem, istÀllet anvÀnder sig leverantörer samt konsultföretag av egna metoder.

Vi ville undersöka om det var möjligt att pÄ en begrÀnsad budget bygga och programmera en Live Slow Motion-maskin för att generera repriser under en TV-sÀndning. Utan tillgÄng till dyrare specialtillverkad hÄrdvara skulle allt skötas i mjukvara pÄ i grunden en vanlig konsument-PC. Vi ville sÄ lÄngt som möjligt att vÄr maskin skulle efterlikna de etablerade produkter som anvÀnds i TV-branchen dÄ vÄr förhoppning var att maskinen skulle kunna utnyttjas av TV-studenter efter fÀrdigstÀllandet. Vi ville dock inte begrÀnsa oss för mycket, utan vi skulle försöka förbÀttra de saker vi ansÄg behövde förÀndras..

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lÀrare upplevde undervisningen och arbetet i Àmnet idrott och hÀlsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lÀrare genomfördes. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och lÀraren, medan lÀrarna fick svara pÄ frÄgor kring inkludering, integrering, arbetssÀtt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt dÀremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med lÀraren och att inte bli sÀrbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Syftet med vĂ„r studie var att undersöka KME-förskollĂ€rarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig frĂ„n förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne. DĂ€rför stĂ€llde vi oss frĂ„gorna om hur och varför KME-förskollĂ€rare, respektive förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollĂ€rare, tre med och tre utan KME som huvudĂ€mne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrĂ„n följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrĂ„n intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„ samt estetiska uttrycksformer för att stĂ€rka individen.

I den hÀr studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumÀrkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som Àr verksamma inom respektive förening har intervjuats för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ byggnationen av ett varumÀrkeskapital inom den nÀmnda kontexten. Anledningen till detta var för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter pÄ. SÄ som mÄnga författare fastslÄr som jag pÄvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) sÄ blir vikten av varumÀrket allt viktigare för organisationer i dagens samhÀlle. För att nÄ ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hÀvda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumÀrkesfrÄgor inom organisationer. Resultaten av denna studie pÄvisar hur ett varumÀrkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och pÄverkan.

VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

I denna rapport fÄr du genom att följa ett specifikt projekt veta hur ett byggprojekt kan vara uppbyggt, hur entreprenad inom ett projekt uppstÄr och vad entreprenad innebÀr samt vad din roll som trÀdgÄrdsmÀstare Àr i den hÀr typen av projekt. Rapporten har genom att hÄlla fokus pÄ ett specifikt projekt en röd trÄd som Àr lÀtt att följa för dig som lÀser. Informationen presenteras i text som kompletteras av bilder, detta för att uppnÄ sÄ god pedagogik som möjligt. Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur ett byggprojekt kan se ut frÄn dess början till dess slut. Projektet startar med att en verksamhet, Kulturskolan i Sandviken, lÀgger in ett önskemÄl till tekniska kontoret i Sandviken och avslutas med en slutbesiktning av byggnaderna och deras utemiljö.

Denna studie handlar om hur frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk i syfte att förbÀttra mÀnniskornas villkor i u-lÀnder, med fokus pÄ hiv/aids. Att arbeta i nÀtverk har fÄtt en allt större betydelse det senaste decenniet och det har blivit viktigare att samarbeta över organisationsgrÀnserna. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka pÄ vilka sÀtt frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk för att uppnÄ gemensamma mÄl, i detta fall med uppgift att förbÀttra villkoren för hivsmittade i u-lÀnder. För att fÄ en djupare förstÄelse kommer LÀkare Utan GrÀnsers och Afrikagruppernas arbete att belysas. Teorier som anvÀnds Àr socialt nÀtverk, nÀtverksynsÀttet samt en beskrivning av hur nÀtverksorganisationer ser ut.

Bakgrund: Teorier i omvÄrdnad har beskrivits av mÄnga omvÄrdnadsforskare. Sjuksköterskeprofessionen Àr tvÀrvetenskaplig. HuvudÀmnet i sjuksköterskeutbildningen Àr omvÄrdnad och stödÀmnen i professionen kan vara biomedicin och folkhÀlsa. Det akademiska Àmnet omvÄrdnad Àr professionsneutralt. En vanlig uppfattning bland sjuksköterskor Àr att jÀmstÀlla professionen med Àmnet.