Intern marknadsföring Àr ett vÀlutforskat Àmne. Majoriteten av de genomförda studierna Àr dock kvantitativa och har pÄ ett eller annat sÀtt studerat samband mellan olika faktorer inom intern marknadsföring. Detta har bidragit till att en mÀngd olika faktorer och aktiviteter idag benÀmns under intern marknadsföring. Vi menar pÄ att en djupare undersökning behövs göras för att ta reda pÄ vad intern marknadsföring egentligen Àr och vilka delar som Àr centrala. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad som fÄr frontpersonalen att trivas pÄ sin arbetsplats samt vilka resurser de behöver för att kunna leverera en bra servicekvalitet.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullstÀndigt upptagna i samhÀllet. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstÄs utifrÄn delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillÀmpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhÀlle utan diskriminering genom att ta till vara pÄ pluralismen i landet.

VÀrdet pÄ ett företag kan variera beroende pÄ vilken nytta det kan anses ha för olika individer.Att finna ett vÀrde pÄ ett företag som Àr fullkomligt sant, objektivt eller obestridligt Àr dÀrför iprincip en omöjlighet. Resultatet av en företagsvÀrdering bygger i stor utstrÀckning pÄantaganden och subjektiva uppskattningar vilket pÄverkar bedömningen, men Àven syftet ochvilken typ av företag det gÀller har betydelse för vÀrderingen.VÀrdering av sÄvÀl onoterade som noterade företag bygger pÄ samma modeller och principer,men det Àr förknippat med större osÀkerhet och svÄrighet att bedöma ett onoterat företag.Problematiken ligger bland annat i att det för onoterade företag saknas löpandemarknadsvÀrde frÄn börsen. Dessutom Àr det förknippat med större svÄrighet att faststÀlladiskonteringsrÀntan vid anvÀndandet av en diskonteringsmodell och finna ett sannolikt mÄttpÄ risk. Problem kan Àven uppstÄ pÄ grund av att onoterade företags vÀrde i mÄnga fall har enstark koppling till dess Àgare.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka delar som pÄverkar en vÀrdering av ett onoterattjÀnsteföretag, för att dÀrefter förklara hur ett teoretiskt förankrat vÀrde kan faststÀllas. Studienomfattar bemanningsföretaget Speed Management AB och uppsatsen grundar sig pÄ följandefrÄgestÀllningar:? Vilka delar bör beaktas vid en vÀrdering av det onoterade företaget Speed?? Vilket vÀrde pÄ Speed kan slutligen uppskattas nÀr teori förankras i empiri?Studien utgÄr frÄn olika teoretiska vÀrderingsmodeller för att pÄvisa arbetsgÄngen nÀr ettonoterat företag skall vÀrderas.

I andra delen, av de tvÄ delar som texten bestÄr av,  beskriver  författarensina upplevelser frÄn en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett Ärs vistelse under 1977 och del tvÄ om ett Äterbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och historia..

Bakgrund: Att bli förÀlder Àr en omvÀlvande hÀndelse och ett antal studier har gjorts pÄ hur det pÄverkar matvanorna. Resultaten pekar Ät lite olika hÄll, men det verkar som att det frÀmst Àr mammans kost som pÄverkas och ofta till det sÀmre jÀmfört med kostrÄden. FÄ svenska studier har gjorts inom Àmnet. Med hjÀlp av data frÄn den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och nÀringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostrÄd bland kvinnor och mÀn i hushÄll med eller utan barn.Metod: Studien bygger pÄ sekundÀr analys av data frÄn Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, mÀn med barn samt mÀn utan barn.

BAKGRUND:I det hÀr avsnittet har vi redogjort för tidigare forskning inom genusomrÄdet samt vad somstÄr i förskolans styrdokument. Tidigare forskning har vi valt att dela in i tre delar, pedagogernasbemötande av barn, genus formas i interaktion med andra och könsidentitet och könsroller.Vi upptÀckte att pedagogernas förvÀntningar pÄ barnen ligger till grund för att de behandlarbarnen olika och dÀrmed blir barnen bemötta pÄ olika sÀtt.SYFTET:Syftet med vÄr studie Àr att tillföra diskussion om det finns nÄgon skillnad i uppmÀrksamhetenriktad mot flickor och pojkar i matsituationen respektive lÀrarledda aktiviteter.METOD:Vi har gjort observationer som vi sedan anvÀnt som grund för intervjuer med tio stycken pedagoger.NÀr man vill se och fÄnga helheten anvÀnder man en kvalitativ undersökning. MetodenanvÀnds i dess naturliga miljö och mÄlet Àr att fÄ förstÄelse för ett visst omrÄde. Denkvalitativa forskningsprocessens utgÄngspunkt ligger i de förutfattade meningar och den förstÄelsesom forskaren har om det som undersöks.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna svarade att de ser barnen som individer och inte som pojkar ochflickor. SamhÀllet har sina normer för vad som anses vara feminint och maskulint, men pedagogernaanser att de inte förstÀrker dessa normer genom sitt arbete med barnen utan att dearbetar pÄ ett könsneutralt sÀtt..

Effektivisering gÄr som en röd trÄd genom dagens samhÀlle dÀr allt ska ske snabbare, bÀttre och billigare. OilQuick AB Àr ett familjeföretag i Hudiksvall som har specialiserat sig pÄ grÀnssnittet mellan maskin och redskap. PÄ arbetsplatser dÀr maskinförarna anvÀnder sig av ett flertal hydrauliskt drivna redskap kan man spara tid genom att koppla redskap och hydraulik utan att lÀmna hytten. Med OilQuicks redskapsfÀste slipper föraren lÀmna hytten vid varje redskapsvÀxling, dessa moment Àr tidsödande och sliter pÄ knÀn och ryggar hos förarna. Hydraulolja Àr allergiframkallande och spill pÄ hÀnder, klÀder och omgivning undviks med OilQuicks redskapsfÀste.

Varför misslyckas statliga myndigheter sÄ ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra Ät detta? Att IT-investeringar som görs av vÄra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebÀr en stor kostnad för samhÀllet. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnÄ med dem.HuvudfrÄgan i detta examensarbete Àr hur man kan förbÀttra myndigheters IT-bestÀllningsprocess. I en seminarieserie delar Ätta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De Àr alla involverade i bestÀllningsprocessen, pÄ olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-bestÀllningar pÄ de behov som verksamheten och anvÀndarna har, sÄ mÄste den som Àr bestÀllare ta reda pÄ vilka dessa behov Àr, redan i förarbetet till bestÀllningen.

Det FInns mÄnga typer av identikationsmedel och i denna rapport redovisas uppbyggnaden av en prototyp som anvÀnder ansiktsigenkÀnning för identifiering vid en dörr. Prototypen Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ företaqet Wawo Technology AB och författarens roll i projektet var som projektledare. Projektledarens fokus lÄg pÄ kommunikation med teammedlemmarna, pÄ att driva projektet framÄt samt pÄ att anvÀndartesta systemets alla delar. Resultatet av projektet blev en prototyp som i dagslÀget Àr monterad pÄ ett kontor och anvÀnds av personalen. Registreringen till systemet sköts viaen hemsida av en administratör.

Den tilltagande internationella globaliseringen gör att företag stÀndigt möter ökande konkurrens. PÄ grund av den ökade globala konkurrensen kan företag inte lÀngre bara sÀtta försÀljningspriser som tÀcker deras kostnader för produkten, utan i dagens lÀge mÄste de Àven se till vad de tÀnkta kunderna faktiskt Àr villiga att betala. Det finns olika metoder för att prissÀtta produkter, traditionell sjÀlvkostnadskalkylering och det nya synsÀttet target costing. Det finns författare som anser att traditionell sjÀlvkostnadskalkylering tillhör förfluten tid i och med den globala konkurrensen. MÄnga författare menar att det istÀllet Àr target costing som i dagens lÀge bör tillÀmpas, och dÄ framförallt av masstillverkande företag.

Studiens syfte Ă€r att undersöka sambandet mellan lĂ€sning av skönlitteratur och lĂ€sfĂ€rdighet, och om undervisningsmetoden har nĂ„gon betydelse för lĂ€sförstĂ„elsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har pĂ„verkat elevers lĂ€sförstĂ„else, betyg i svenska och om det leder till bĂ€ttre lĂ€sförstĂ„else. Även elevers instĂ€llning till sin egen lĂ€sförstĂ„else, sitt betyg och om de anser att lĂ€sning Ă€r viktig undersöks. Informanternas syn pĂ„ eleverna och projektet undersöks ocksĂ„.Skolverkets uppmĂ€rksammade studie NU-03 Ă€r en undersökning om elevers lĂ€sförstĂ„else i skolĂ„r 9. Denna visade att lĂ€sförstĂ„elsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Tydligt framstÄr det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssÀtt. FramvÀxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, anvÀnder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förstÄelsen och hanteringen av deras situation.Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av tidigare forskningsunderlag frÄn bÄde Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstÄ och kartlÀgga de viktigaste faktorer som dessa företag idag stÀlls inför gÀllande deras kreativa förmÄgor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks pÄ djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkÀnnande, sjÀlvstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser. Intervjuer gjordes pÄ designbyrÄn Ergonomidesign och reklambyrÄn Klirr Stockholm AB. Med hjÀlp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig pÄ företagen och utan tvekan pÄverkade de anstÀllda i olika utstrÀckning.

Tidigare forskning har visat att organisationsförÀndringar kan ha starkt negativ inverkan pÄ personalen. Begreppet organisationsförÀndring Àr dock ofta vagt definierat vilket medför svÄrigheter att generalisera resultaten av tidigare studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan organisationsförÀndringar, hÀlsa och arbetssituation samt om effekterna skiljer sig signifikant mellan förÀndringar med- respektive utan personalneddragningar. Hypotesen var att personer som har genomgÄtt en organisationsförÀndring, i synnerhet en som innefattat personalneddragningar, rapporterar sÀmre hÀlsa, lÀgre grad av inflytande och kontroll, lÀgre samhörighet med organisationen samt högre anstÀllningsotrygghet. Datainsamlingen Àr gjord av Statistiska CentralbyrÄn.

NÀr allt fler produkter blir bÀrbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebÀr det Àven att dessa har blivit mindre. Ytan dÀr text och liknande presenteras blir dÄ Àven den mer begrÀnsad. LÀsning kan ses som en komplex kognitiv process med mÄnga ingÄende delar, bland annat tolkning, förstÄelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingÄende processer begrÀnsas nÀr ytan texten presenteras pÄ Àr mycket liten. För att motverka detta har alternativa sÀtt att presentera text pÄ tagits fram, sÄ kallad dynamisk textpresentation.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.