Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

I den hÀr studien har Stockholms potential till att presentera ett internationellt shoppingevent undersökts. Studien har haft fokus pÄ framförandet av festivaler med utgÄngspunkt Istanbul Shopping Festival i Turkiet, som anses vara en stor mode- och shoppingfestival i en vÀxande modestad. Det Àr vÀsentligt för studien att anvÀnda en redan existerande internationell shoppingfestival som inspirationskÀlla..

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Kraven pÄ att företag skall arbeta med att minska sin miljöpÄverkan har blivit hÄrdare frÄn samhÀllets sida. Ett verktyg för smÄföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrÄgor Àr miljödiplom, dÀr Stockholms stads miljödiplom Àr ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom Àr uppbyggt i tre nivÄer och det tar ett Är att genomföra varje nivÄ.Syftet med denna studie Àr att studera vilka konsekvenser och förÀndringar som sker nÀr företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrÄn organisationsteori med tonvikt pÄ förÀndringar. För att svara pÄ syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade pÄ tvÄ per nivÄ i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet pÄverkat den dagliga verksamheten inom företaget.Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den frÀmsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.