Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.

SammanfattningPlanprocessen har den senaste tiden legat i fokus för ett antal utredningar och rapporter. Den bostadsbrist som råder i bl.a. Stockholm påverkas av långa planprocesser som kan sträcka sig upp till fem år eller mer. Även konkurrensen mellan små och stora byggherrar påverkas då endast de större byggherrarna har resurser att ta sig igenom de långa planprocesserna. Vissa förändringar som ska effektivisera processen har gjorts i den nya PBL som infördes den 2 maj 2011, men det finns även andra faktorer som påverkar längden och smidigheten hos processen.I detta examensarbete har sju detaljplaner från olika kommuner i Stockholms län valts ut och studerats.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Detta examensarbete har undersökt vilka möjligheter som skapas genom att använda BuildingInformation Modelling (BIM) för Livscykelkostnadsanalyser (LCCA). Arbetet beskriver förstLCCA och sedan hur BIM samt öppna standardiserade dataformat kan användas för LCCAoch för kvalitetssäkring av data. Till sist visas hur ett verktyg som räknar ut LCC direkt frånen byggnadsmodell kan utformas. Genom att kunna synliggöra konsekvenserna av olikalösningsalternativ och göra kvalitativa LCCA erhålls genomtänkta lösningar och medvetenhetom de framtida förvaltningskostnaderna. För en byggherre som också ansvarar för driften kandessa alternativsvärderingar och analyser leda till betydligt lägre förvaltningskostnader.

Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder.[1] Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning. Det är lätt att anta att en detaljplan påverkas av en aktiv byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna påverkan ser ut.

Stockholms bostadsmarknad är i nuläget avvaktande och försiktig. Bankerna är mycket selektiva i sina val gällande låntagare och själva lånets omfattning. Detta gäller både företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna får allt svårare att driva lönsamma bostadsprojekt. Med den rådande situationen på marknaden ligger utmaningen i att skapa rätt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvärdet.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.