Grönstrukturens funktioner i urban miljö- med studie av Hultmans holme
Fysisk planeringSpatial planning - urban designSpatial planning - local planningSpatial planning - recreationGrönstrukturPlaneringGöteborgHultmans holmeParkGrönytaGrönområde
Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle
tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som
grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med:
sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de
sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande.
Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga
naturen har t.ex. skyddsvärda arter.
Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig
grönska:
Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina
tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och
inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm
som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och
ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen
vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs.
I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre
axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för
både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra
verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i
Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna
åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter.
Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till
fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger
centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas
även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om
passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med
den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte
har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens
funktioner. I många fall tas vatten upp som en del av grönstrukturen, något som
jag i detta arbete inte tagit ställning till om vatten bör göra eller ej. För
att stärka kopplingen till älven och göra mer vatten tillgängligt har jag
inriktat parkprogrammet mot att innehålla en stadspark med vattentema,
vattenpark. Det funktionsbaserade parkprogrammet innehåller även
rekommendationer i avstånd och andra funktioner som historiskt funnits på
platsen, som odling, våtmark mm.