Sökresultat:
1039 Uppsatser om Skydd- och stödsćtgärder. - Sida 14 av 70
Vampyrer pÄ filmduken : En fallstudie av hur vampyrer skildrars genom tiderna
En c-uppsats dÀr det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter;Utseende - Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönsterEgenskaper - vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillförKonventioner - mÀnniskans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess dödBettet och förvandlingen - förvandlingen frÄn mÀnniska till vampyr .
Tungt reaktivt pansar : Hur ska Strv 122 möta hot dÀr pilprojektil inte fÄr genomslag?
Syftet med undersökningen Àr att genom en jÀmförande modellstudie ta fram ett eller flera sÀtt att nedkÀmpa en motstÄndare utrustad med tungt reaktivt pansar. Reaktivt pansar har tidigare endast anvÀnts för att hindra RSV-strÄlar att penetrera pansar. Men teknikutvecklingen har nu medfört att dagens reaktiva pansar utöver skydd mot RSV-strÄlar ocksÄ klarar av att reducera pilprojektilens förmÄga till penetration. Amerikanarna som tidigt upptÀckte att Ryssland hade tillgÄng till tekniken började direkt utveckla ny ammunition för att möta detta. Men vad har vi gjort i Sverige, sen detta uppdagades? Kan vÄr Stridsvagn 122 fortfarande lösa sin huvuduppgift: att slÄ ut andra stridsvagnar?I studien gör författaren antagandet att spÄrljuspansarprojektil 95 inte fÄr genomslag pÄ en stridsvagn utrustad med tungt reaktivt pansar, typ Kontakt-5.
InformationssÀkerhet i företag med Internetanslutning
I samband med att ett företag skaffar en uppkoppling mot Internet öppnar det samtidigt för risken att bli utsatt för nÄgot av de hot som en Internetuppkoppling medför. Hot som i vÀrsta fall kan medföra att ett företags informationstillgÄngar förstörs. Samtliga undersökta företag har infört ett grundlÀggande skydd i form av antivirusprogram, brandvÀgg och kontinuerlig backup av viktig information. I vissa fall kan dock detta medföra en kÀnsla av falsk sÀkerhet dÄ ÄtgÀrder i form av uppdateringar bitvis var bristfÀlliga..
SÀkerhetsskyddslagens tillÀmpning i Bodens kommun: en förstudie till sÀkerhetsanalysen.
SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.
Trekantsparken som delad plats? : En studie av intressemotsÀttningar i ett offentligt rum och hur dessa hanteras i planeringen
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.
Integration eller ÄtervÀndande? -TillÀmpningen av tidsbegrÀnsade uppehÄllstillstÄnd pÄ bosnienkroatiska asylsökande i Sverige
Uppsatsen behandlar det motsÀgelsefulla flyktingmottagandet den bosnienkroatiska flyktinggruppen fick 1995, vilket resulterade i 5 Ärs vÀntan pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd. De omfattades av bÄde integration och ÄtervÀndande samtidigt och fokus har lagts i uppsatsen pÄ resultaten och upplevelse av integration idag. Till grund för uppsatsen ligger dessutom ett antal intervjuer med bosnienkroater och berörda tjÀnstemÀn..
"VÄga lÀmna flocken" : En fallstudie kring samverkan mellan privat och offentlig sektor
Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.
Ungdomssexualitet on- och offline
Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.
Skyddet av arter: en jÀmförelse mellan amerikanska Endangered Species Act och den svenska fridlysningslagstiftningen
I dagens samhÀlle Àr skyddet av hotade och utrotningshotade arter vÀldigt aktuellt och kontroversiellt. Den problematik som uppstÄr nÀr man vill skydda arter Äterfinns i alla lÀnder, dÀrför Àr det intressant att se hur andra lÀnder valt att genomföra sitt skydd. Ett land med en omtalad och lÄngtgÄende lagstiftning i detta fall Àr USA. DÀrför valde jag att genomföra en jÀmförelse mellan USA:s Endagered Species Act (ESA) och den Svenska fridlysningslagstiftningen. Den svenska fridlysningslagstiftningen Àr ingen enhetlig lagstiftning sÄtillvida att den har samlats upp enbart i miljöbalken (MB).
Regelverket kring franchiseavtal - skydd för ett affÀrskoncept?
Första gÄngen som EU-domstolen hade att ta stÀllning till franchiseavtal var i mÄl 161/84 Pronuptia de Paris. Kommissionen har dÀrefter i nÄgra beslut faststÀllt riktlinjerna för hur franchiseavtal ska betraktas utifrÄn EU:s konkurrensrÀttsliga perspektiv. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen behandlar franchisegivarens möjligheter att utveckla och skydda sitt affÀrskoncept; en enskild företagare och presumtiv franchisetagares risker och möjligheter med att ingÄ ett franchiseavtal samt pÄ vilket sÀtt konsumenten gynnas av distributionssÀttet franchising..
Genomfört enligt planering?: En rapport om Sevesoverksamheters genomförande av planerade ÄtgÀrder efter olycka eller tillbud
Rapportens mÄl Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ÄtgÀrder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa följderna av allvarliga olyckshÀndelser med farliga Àmnen. Detta direktiv benÀmns Sevesodirektivet och Àr implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mÀngd farliga Àmnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebÀr sÀrkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet Àr klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).
Sjuksköterskans möjligheter att identifiera tecken pÄ depression hos tonÄringar med typ 1 diabetes och hur dessa tonÄringar kan stödjas : En litteraturstudie
Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.
Tryggare kan ingen vara? - Om juridiskt skydd mot varumÀrkesdegeneration
Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för nÀringsidkare att vÄrda, vÀrna och skydda sina varumÀrken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumÀrkesrÀttens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och pÄ EG-rÀttslig nivÄ Àr kravet pÄ sÀrskiljningsförmÄga juridiskt grundlÀggande för varumÀrkesrÀttens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumÀrken bÄde i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prÀgel pÄ sÀrskiljningsförmÄgan varierar beroende pÄ vilken kategori dÄ det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmÀssiga och fantasinamn som kategorier pÄ varumÀrkesnamn. VarumÀrkesdegeneration innebÀr att varumÀrkets sÀrkskiljningsförmÄga gÄr förlorad, vilket gör varumÀrket till en allmÀn generisk beteckning.
Stridsvagnar i urban miljö : StÀller anvÀndning av stridsvagnssystemet i urban miljö nya krav pÄ systemet?
Den svenska Försvarsmakten (FM) har förÀndrats och gÄtt ifrÄn invasionsförsvar till insatsförsvar, detta har lett till att FM fokuserar pÄ insatser utomlands och hotet skiljer sig insatser emellan. De konflikter som Àr aktuella idag och dÀr de svenska styrkorna bidrar med resurser utspelar sig i lÀnder dÀr urban miljö med lÄgteknologisk motstÄndare förekommer. MotstÄndaren har med tiden lÀrt sig att hantera strider i urban miljö och upptrÀder i alla dimensioner. Man anser att strid i denna typ av miljö kommer att öka i framtiden. Stora nationer har stridit i urban miljö med framgÄng.
Uppföljning av kommunala handlingsprogram utifrÄn Lagen om skydd mot olyckor: en studie av lagens efterlevnad i Norrbottens lÀn
Den 1 januari 2004 trĂ€dde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte dĂ€rmed den tidigare RĂ€ddningstjĂ€nstlagen. ĂvergĂ„ngen medförde Ă€ndringar pĂ„ ett flertal omrĂ„den som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet pĂ„ en rĂ€ddningstjĂ€nstplan utgick och det bestĂ€mdes att varje kommun ska upprĂ€tta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala rĂ€ddningstjĂ€nsten. Handlingsprogrammen som arbetssĂ€tt innebĂ€r en övergĂ„ng frĂ„n detaljstyrning till mĂ„lstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmĂ€ktige varje mandatperiod.