Skyddet av arter
en jämförelse mellan amerikanska Endangered Species Act och den svenska fridlysningslagstiftningen
I dagens samhälle är skyddet av hotade och utrotningshotade arter väldigt aktuellt och kontroversiellt. Den problematik som uppstår när man vill skydda arter återfinns i alla länder, därför är det intressant att se hur andra länder valt att genomföra sitt skydd. Ett land med en omtalad och långtgående lagstiftning i detta fall är USA. Därför valde jag att genomföra en jämförelse mellan USA:s Endagered Species Act (ESA) och den Svenska fridlysningslagstiftningen. Den svenska fridlysningslagstiftningen är ingen enhetlig lagstiftning såtillvida att den har samlats upp enbart i miljöbalken (MB). Ser man till artskyddsregleringar hör även de förbud och begränsningar som återfinns i jaktlagen respektive fiskelagen med underliggande författningar också till. Men i MB återfinns de två viktigaste delarna i att bevara den biologiska mångfalden. Den ena delen är MB:s bestämmelser om skydd för djur och växter i kapitel 8 och den andra delen är områdesskyddet i kapitel 7. Syftet med ESA är att skydda och att få utsatta arter tillsammans med deras ekosystem att återhämta sig. En art som har en negativ utveckling kan skyddas av ESA genom att antingen definieras som en ?endangered species? eller en ?threatened species? och upptas i ett register över hotade arter i USA. Överlag har dessa två lagstiftningar samma målsättning, däremot anser jag att den amerikanska går längre i de flesta fall, den har helt enkelt en mycket högre målsättning än den svenska. Ett bra exempel på detta är att ESA har ett biotopskydd kopplat till sig, vilket innebär att signifikant biomodifikation och degradering inte tillåts. I det svenska fallet sträcker det här skyddet sig till att inkludera fortplantningsområden och viloplatser och inte områden där föda söks vilket inkluderas i det skydd som finns under ESA. I sammanhanget så måste man se till vad som åstadkoms med dessa regler. Det finns ca 1300 skyddade arter i USA jämfört med ca 300 i Sverige. Men bara för skyddet är hårdare och resulterat i att fler arter skyddats har inte detta medfört att fler arter har börjat återhämta sig. Anledningen till detta är att dessa arter precis som så många andra hotas av biotopförstörelse och när majoriteten av jordens landmassa (83%) har blivit förändrad av mänsklig aktivitet och omkring 60% av jordens ekosystem anses degraderade eller brukas på ett icke hållbart sätt räcker det inte med att bara skydda arterna utan även biotopen måste skyddas och återskapas om arterna ska återhämta sig. Som slutsats anser jag att den amerikanska lagstiftningen har större möjlighet att skydda hotade arter och få dem att återhämta sig.