Uppföljning av kommunala handlingsprogram utifrån Lagen om skydd mot olyckor
en studie av lagens efterlevnad i Norrbottens län
Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte därmed den tidigare Räddningstjänstlagen. Övergången medförde ändringar på ett flertal områden som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet på en räddningstjänstplan utgick och det bestämdes att varje kommun ska upprätta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala räddningstjänsten. Handlingsprogrammen som arbetssätt innebär en övergång från detaljstyrning till målstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Under nuvarande mandatperiod har den andra upplagan av handlingsprogrammen antagits för kommunerna i Norrbottens län. I det här arbetet har de reviderade handlingsprogrammen följts upp och utvärderats med utgångspunkt i Lagen om skydd mot olyckor. Arbetsmetoden har utgjorts av studier av lagtext, förarbeten, handlingsprogram samt intervjuer med de ansvariga för handlingsprogrammens framtagande i olika kommuner. Det går att se en positiv utveckling i kommunernas arbete med handlingsprogrammen, jämfört med föregående mandatperiod. Lagens intention om en ökad samordning och samverkan för kommunens olycksförebyggande arbete har fått effekt. Det förebyggande arbetet har breddats och fler kommunala förvaltningar har varit delaktiga vid framtagandet av handlingsprogrammen. Uppföljning och utvärdering är viktiga delar i arbetsprocessen med handlingsprogram och även på det området går det att se en förbättring. Fastän det har genomförts märkbara förbättringar är det långt kvar innan arbetsformen är helt förankrad hos kommunerna. På områden som handlar om erfarenhetsåterföring från olycksutredningar samt den enskildes ansvar är det tveksamt om lagens intentioner har förverkligats. Sedan finns det ett flertal faktorer som försvårar arbetet med handlingsprogrammen. Bristfällig statistik, svårigheter att skapa ett politiskt intresse samt otydligheter om handlingsprogrammens innehåll är exempel på problem som har identifierats. I detta arbete har tänkbara förslag på förbättringar inför nästkommande mandatperiod tagits fram. Dokumentationen av kommunernas riskbild är bristfällig och kan redovisas mer ingående. Överlag går det på ett tydligare sätt att redovisa hur den lokala riskbilden har påverkat handlingsprogrammen. I syfte att tydliggöra vad som efterfrågas i ett handlingsprogram kan det vara aktuellt att kommunerna får mer information och om dokumentets utformning, genom en mall eller andra riktlinjer. En ökad styrning av handlingsprogrammens struktur behöver inte påverka innehållet, som ska anpassas efter varje kommun. Tydligare riktlinjer för handlingsprogrammen kan underlätta kommunernas arbete samtidigt som det blir enklare att göra jämförelser mellan handlingsprogram i olika kommuner.