Syftet med examensarbetet är att undersöka hur åtgärdsprogram fungerar som ett verktyg för lärare vid planering av undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie där läroplansteorin har stått som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger på skollagen, läroplanen och övriga styrdokument samt på aktuell forskning. Den empiriska delen består av tre lågstadielärares intervjuer.Studieresultatet visar att lärarna skriver ett åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd på grund av läs- och skriv-, matematik- och beteendesvårigheter. Utarbetande av åtgärdsprogram sker mellan läraren, specialpedagogen/specialläraren och vårdnadshavaren.

Vårt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjälpmedel i processen i att lära sig skriva och läsa. Bakgrunden är till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och läsinlärning. Vi belyser även teorier om lärande i bakgrunden. Metoden vi använde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolåret.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

Syftet med vårt arbete har varit att få och skapa förståelse för hur ett arbetssätt som är inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till läsning?, används som inkluderande pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i skolans tidigare år. Vi har även fått inblick i hur datorn kan användas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och läsutveckling. Två elever och en lärare har intervjuats om och observerats kring hur datorn används i den löpande undervisningen. En annan del av vårt syfte var att ta reda på hur detta arbetssätt påverkar elevernas läsning och skrivning.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen? i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar kring barnens skriftspråksutveckling och hur andra uttrycksformer kan knytas till detta arbete. Som metod för undersökningen använde jag fokusgruppsintervju som är en kvalitativ metod. Respondenterna var en grupp om fem pedagoger på en förskola i Norrbottens län. De var alla kvinnor i samma åldersspann med varierande utbildningsbakgrund. Resultat som framkom var att barnen uttrycker sitt intresse för skriftspråk genom att börja intressera sig för skriftbilderna av det egna och andras namn.

I vårt arbete Mokapryler i rörelse har vi undersökt vilka skillnader det finns i lärandet i förhållande till metoderna; rörelse eller läs- och skrivdominant arbetssätt. Vi har genom ett undervisningsförsök undersökt skillnader i barnens lärande i ett vattentema utifrån de olika arbetsmetoderna. Syftet med detta examensarbete är även att synliggöra rörelse som en lärandemetod i skolan. I vårt undervisningsförsök så använde vi oss av en skolklass med 22 elever från en medelstor storstadsskola. Frågan vi sökt svar på lyder: ? Vilka skillnader kan vi se i barns lärande utifrån rörelsefokuserad och läs- och skrivfokuserad undervisningsmetod? Det resultat som vi kommit fram till är att barnen i undersökningsgruppen (rörelse) har en förståelse för vattenområdet medan kontrollgruppens (läs och skriv) barn visade en faktaförståelse.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers läs- och skriv svårigheter och självförtroende samt om självbildsuppfattningen påverkar läs- och skrivinlärning samt kamratrelationer. Syftet konkretiseras genom följande frågeställningar: Är självbilden en påverkansfaktor i kamratrelationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Är läs- och skrivsvårigheter en påverkansfaktor för självförtroendet i skolprestationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar elever med läs- och skrivsvårigheter sin skolsjälvbild mer negativt än elever utan läs- och skrivsvårigheter? Den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning visar både samband och olikheter i resultat av liknande studier. Sambanden i frågeställningarna undersöktes med kvantitativ enkätundersökning av 58 respondenter. Undersökningen av eleverna i de specifika klasserna har inte gett något underlag till att det skulle finnas något samband mellan försämrat själförtroende, för elever med läs- och skrivsvårigheter och kamratrelationer.