Background:Alzheimer's disease is a disease that primarily affects the elderly but also younger people. Alzheimer's disease is a type of dementia which means that you get changes in the cerebral cortex and cells gradually die. The disease causes memory loss and things that were obvious before will be difficult for the sufferer. Alzheimer's disease also affects next of kin to a large degree; they will have to take a great responsibility. The next of kin are entitled to support from healthcare.Aim:The aim was to highlight next of kin' experiences of healthcare to their family members with Alzheimer's disease.Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Forskning har visat att beröm tenderar att ge negativa effekter pÄ lÀrande och att det dÀrmed inte leder eleven framÄt i sin utveckling. Forskningen menar att beröm istÀllet fungerar som en form av summativ bedömning. Mot denna bakgrund var mitt syfte att genom en kvalitativ studie, via lektionsobservationer och lÀrarintervjuer, undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder feedback i sin undervisning och dÀrmed i vilken form den uttrycks i och vilken funktion den har. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder beröm som den primÀra kÀllan för feedback, med kommentarer som ?Bra!?, ?Bra jobbat!?, ?HÀrligt!? och ?Snyggt!?.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ om SALSA, Vodafones data warehouse tillgodoser anvÀndarnas informationsbehov. Som stöd för vÄr analys jÀmförde vi befintliga teorier inom omrÄdena information samt data warehouse, med tillÀmpning i verkligheten genom vÄrt referensföretag. Undersökningen har utförts genom skriftliga intervjuer samt enkÀter, dÀr tvÄ olika undersökningsgrupper ingÄtt. Den ena gruppen har utgjorts av SALSAs utvecklare och den andra av SALSAs anvÀndare. Den hypotes som vi arbetat med Àr "SALSA tillgodoser anvÀndarnas informationsbehov" med underfrÄgorna "Vilka krav kan anvÀndarna rimligen stÀlla pÄ SALSA?", "Vilken information saknar anvÀndarna att fÄ fram frÄn SALSA?", "Vilka förslag pÄ förbÀttringar gÀllande SALSA har anvÀndarna?" samt "RÀcker anvÀndarforum för att framföra anvÀndarnas synpunkter pÄ SALSA?". DÄ vi analyserat och bearbetat materialet frÄn enkÀtundersökningen samt besvarat vÄra frÄgestÀllningar, har vi verifierat vÄr hypotes.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp pÄ 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 pÄ ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fÄtt sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lÀrare och de har med hjÀlp av dem och skriftliga instruktioner i lÀroboken Svenska A, dÀr kÀlltexten Samarbeta för att överleva har hÀmtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nÀmns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjÀlp av diagram som sedan kommenteras. NÄgra av dragen har eleverna anvÀnt sig av utan problem, sÄ som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krÀvts om man hÄrdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text sÄ att majoriteten av innehÄllet Àr egenformulerad text.Som slutsats ges rÄd om att eleverna behöver fÄ hjÀlp och tid att trÀna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de sjÀlva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillrÀckligt omskrivet för att vara refererande text. .

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.