Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i Är 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser anvÀndes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlÀrningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade Àven skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

Syfte och frÄgestÀllningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lÀrare i idrott och hÀlsa har nÀr de betygssÀtter elever i Är 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 stÀlls följande frÄgor: Vilken mental dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning? Hur förhÄller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex mÄnader senare gjordes en uppföljning dÀr lÀrarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna Äterfinns i kategorierna motivation, fÀrdigheter, sjÀlvförtroende och social kompetens dÀr ledarskap ingÄr. För att fÄ ett MVG mÄste eleven fÄ en hög skattning i av lÀraren i alla constructs, för att fÄ ett VG i minst hÀlften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lÀrare som undervisar i Är sex frÄn fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sÀtt som i huvudsak anvÀnds för att bedöma elevers kunskaper Àr skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lÀrare bedömer med hjÀlp av kÀnsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna anvÀnds frÀmst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att mÄlen med undervisningen har nÄtts.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kunskapsprov överensstÀmmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina tvÄ frÄgor som jag hade för avsikt att fÄ besvarade var dessa.? Hur överensstÀmmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i lÀroplan och programmÄl?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrÄn begrepp ur lÀroplan och kunskapssyn. Dessa Àr: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssÀtt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssÀtt, utrustning, estetisk, etik, tillgÄng till lÀromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrÄn vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer nÄgon gÄng, men ingen provform Àr heltÀckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mÀter fakta och memorerande kan klart hÀnföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lÀrande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lÀrande..

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

The main purpose of this bachelor thesis is to analyse the publication- and citation patterns of the articles concerning bibliometrics, informetrics, scientometrics, and webometrics which can be found on Web of Science, and give a brief description of how the definition of the four terms has developed. I have looked at how the number of published papers have developed over the years and to what extent they have been quoted by other researchers. I have also briefly adressed what other research fields are referring to articles published in the four areas. The material I looked at includes articles that can be found on Web of Science with one (or more) of the four terms as topic and are categorised under library- and information science starting with the first bibliometrics article which was published in 1969, and ending in 2013. The results show that the publications in all four fields are continuously increasing.

För att uppnÄ en god lÀkemedelsanvÀndning krÀvs att kunden utifrÄn sina behov fÄr den information han/hon behöver för att fÄ förstÄelse för sin lÀkemedelsbehandling. Det Àr inte bara en fördel för kunden, det Àr ocksÄ viktigt för att samhÀllet ska kunna minska kostnaderna för lÀkemedel. Med bakgrund av en tidigare studie dÀr man ifrÄgasatte om informationen frÄn Distansapoteket Àr nödvÀndig ville vi i denna undersökning ta reda pÄ hur behovet av informationen ser ut och om den borde kompletteras med t.ex. telefonsamtal frÄn apoteket. IntervjufrÄgor formulerades och 300 försökspersoner som nyligen fÄtt leverans frÄn Distansapoteket kontaktades via telefon.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre Ättondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar pÄ frÄgor i anslutning till laborationen utvÀrderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvÀrderades ocksÄ i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivÄer pÄ sina svar och att de anvÀnt fler ord i svaren.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

This thesis investigates how energy is used in three public baths today and suggests measures that could reduce the energy demand. The results show that there is a great poteltial for energy savings i public baths, and that it would be interesting to examine some of the proposed measures further..

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.