Jämtkrafts kraftvärmeverk producerar fjärrvärme och el till kunder runt om i Sverige. Råmaterialet för produktionen utgörs övervägande av olika typer av biobränsle med ursprung från Skog och myrmark. Produktionsvolymen bestäms av kundernas efterfrågan vilken varierar beroende på säsong och rådande temperatur. Vidare bestäms tillgången på biobränsle av konkurrensen på Skogsbränslemarknaden som levererar trädprodukter till flera olika branscher utöver kraftvärmeverk. För att säkra produktionen och tillgodose kundernas behov måste Jämtkraft hålla en viss mängd bränsle i lager och produktionsflödet måste vara flexibelt för att kunna svara snabbt vid hastiga temperaturförändringar.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Småvatten i form av dammar och våtmarker har en viktig funktion i både den terrestraoch akvatiska miljön. De fungerar till exempel som buffert för näringsämnen från attflöda ut i havet och dem ökar den biologiska mångfalden bland växter och djur.De flesta antropogena småvattnen har sitt ursprung från 1800-talet och 1900-taletsbörjan, då näringsrik märgellera grävdes upp från åkrar och hålen på åkrar fylldes uppmed nederbörd. I samband med jordbrukets effektivisering så jämnades många avdessa märgelhålor och antalet småvetten minskade avsevärt. Sedan mitten på 1980-talet har småvatten och våtmarker uppmärksammats i en rad olika miljöprojekt iSkåne.Syftet med denna magister uppsats i ämnet Naturgeografi är att uppskatta samt att i ettlängre perspektiv få reda på hur dessa småvatten förändringar skett de senaste 60 årenoch vilka effekter det haft för omgivningen. Metoden som användes var fjärranalys ikombination med fältbesök samt skärmdigitalisering i ett GIS.

Leopard (Panthera pardus) räknas som ett av de fem stora kattdjuren inom släktet Panthera, och är den art av de vilda kattdjuren som har störst geografisk spridning i världen. Med avstånd som sträcker sig från Afrika i väst och delar av Ryssland i öst, är det inte så konstigt att flera skilda underarter uppstått. Som helhet är arten leopard klassad som nära hotad av IUCN, International Union for Conservation of Nature, men flera av dess nio underarter är starkt eller akut hotade. Genom litteraturstudier och statusrapporter från IUCN ges i denna undersökning en kort sammanfattning av hur distributionen av leopardens underarter ser ut i världen, samt vad som utgör deras största hot mot en fortsatt överlevnad. Generellt sett har leoparden många egenskaper som talar för en positiv framtid.

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i Skogarna då allt fler Skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att Skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien.

Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.

Detta examensarbete handlar om att presentera ett förslag till en gestaltning av tre gröna meditationsrum som är belägna i den framväxande MillennieSkogen i Malmö Botaniska trädgård i Lindängelund, Sverige. Malmö Botaniska trädgård är tänkt att bli en attraktion för Malmö och dess befolkning och skall ligga i södra Malmö. Ledorden bakom denna nya anläggning är pedagogik, rekreation, botanik samt upplevelse. MillennieSkogen är en del av Malmö Botaniska trädgård som har påbörjats under hösten 2012, där huvudsyftet ska vara rekreation och kontemplation, samt att visa på några av det norra halvklotets uråldriga barrträd. Meditationsrummen i denna Skog skall vara avskilda, innehållsrika och karaktärsstarka (Gatukontoret, 2009). Jag har tagit fasta på att det skall vara rofyllda rum, som skänker besökaren en känsla av att komma till en annan värld, en annan världsdel. Dessa häckomgärdade ovala rum som lockar till nyfikenhet skall fungera som avskilda små sfärer i stadens puls och liv.

Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet består av tre delar: Del 1 Några huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid. Skede 1 Från inlandsis till bosättning Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare. Skede 2 Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet Skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps Skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke. Skede 3 Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades Skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- Skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.

Nature conservation has for a long time been founded on the assumption that high ecological values depend on low human impact. In Sweden this has led to forests with these characteristics being strictly protected from human influences. However, it is also known that historical land-use can enhance ecological values in forests. Mountainous forests in Sweden, which have not been affected by modern forestry, have for a long time been considered as untouched by people. However, forest history research has in recent years shown that even these areas have been used by people for a long period of time.

Det finns förmodligen lika många åsikter om hur Skog skall skötas som det finns Skogsägare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsäljning, kan av Skogsägaren skötas på en rad olika sätt. Skogsägaren ställs här inför tre huvudalternativ; han kan sköta administrationen helt i egen regi, anlita en Skogskonsult eller gå med i en Skogsägarförening. Det är dessa tre som studien fokuserar på. Syftet med denna studie är att med användande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur Skogsägarnas personliga förutsättningar påverkar deras val av Skogskötselalternativ ? självverksamhet, en Skogsägareförening och en Skogskonsult. Datainsamling har gjorts genom intervjuer med ägarna till sex fallgårdar.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokSkogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokSkog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokSkog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En Skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i YttringeSkogen på Lidingö under augusti 2007. YttringeSkogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt Skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet KontinuitetsSkogar och KontinuitetsSkogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.

Today we have more game species than ever before in our landscape, both regarding number of species and number of individuals. The increasing number of wild species is an increase in game recourse for the countryside. The increase of game species, however, has negative effects on forests and agriculture land. The negative effects for forestry are damages on economic important trees, due to losses in production and quality. However there are ways to decrease the damage on valuable and important trees.

Områden med skyddad Skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urSkog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrSkogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur Skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad Skogsskötsel.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling.