Under år 2012 lades flera svenska sågverk ned, mycket på grund av kronans rekordstarka värde gentemot euron. Enligt Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk vid Danske bank, upplever dagens sågverk den värsta krisen på 40 år. Denna situation har lett till att sågverken har varit tvungna att rationalisera och effektivisera sin verksamhet för att anpassa sig till rådande förhållanden och stärka konkurrenskraften. Stora Enso Industrial Components är en av Europas största producenter av fönster- och dörrkompontenter. Här innefattas bland annat Ala Sågverk som är lokaliserat i Ljusne. Intill sågverket ligger Ala komponentfabrik som även är Ala sågverks största kund.

Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra Skogsägarna håller på att utveckla ett avverkningsplaneringssystem, Swiss, som skall klara detta. I systemet skall finnas rutiner för inventering av träden i bestånden och andra beståndsvariabler som terrängtransportavstånd, bärighet etc. Det här arbetet inskränker sig till att undersöka trädvariabler i slutavverkningsbestånd enligt tre olika inventeringsmetoder.

Bränder är en viktig störningsfaktor i den boreala Skogen. Sedan människan kom in i bilden finns det förutom de blixtantända, naturliga bränderna också antropogena bränder. Efter att Skogen blev värdefull i Sverige bekämpas dock bränderna effektivt och många brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. Ansträngningar läggs idag på kontrollerade hygges- och naturvårdsbränningar i syfte att främja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstånd i Skogen. Det här arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antändningar, deras säsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krävs för att de ska kunna inträffa.Arbetet baseras på insatsrapporter från sammanlagt 45 år med olika grad av användbarhet.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna.En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete.

Attityden gentemot lövträd och lövSkog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella Skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom Skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

På uppdrag av Umeå kommun genomför WSP Samhällsbyggnad i Umeå en inventering av vattendragen och näringstillförseln till Nydalasjön i Umeå. Projektets huvudsyfte är att få fram aktuell referensdata inför framtida riskbedömningar och beslut om tilltänkta projekt kring Nydalasjön och Umeåregionen i stort. Detta examensarbete är en del av uppdraget och utgör ett led i projektets redovisning. Syftet med examensarbetet var att utreda den aktuella närsaltsbelastningen till Nydalasjön samt att skapa underlagsdata för ett framtida miljöarbete kring sjön. Målet var att kartlägga Nydalasjöns tillrinningsområde samt massflödena av närsalter till sjön eftersom dessa parametrar styr algtillväxten i sjön.

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebär att genom gestaltning tillgängliggöra en naturupplevelse där Skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fått agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmärksammar en trend; att med hjälp av arkitektur tillgängliggöra naturen med syftet att denna ska framstå som attraktiv, samt anpassas efter den urbana människans rekreativa önskemål. Arkitekturen fungerar här som en slags länk mellan människan och naturen, vi frågade oss om denna hjälpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utsträckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för våra erfarenheter från en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansåg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjälp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande när naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utsträckning en känsla av distans mellan oss och omgivande natur.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan Skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för Skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan Skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för Skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan Skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för Skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

Kundanpassningar inom den svenska sågverksnäringen är nödvändigt för att stärka branschens konkurrenskraft. Dock innebär kundanpassningar resurskrävande investeringar genom hela värdekedjan från Skog och industri till marknad. Investeringarna bör baseras på god kunskap om vad kunderna efterfrågar. Syftet med studien är att undersöka vad Norra Skogsägarna kan göra för att stärka sin position som affärspartner inom segmentet bygghandel bland befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden. Studien ska ge en ökad kunskap och förståelse för vad kunder värdesätter med sina leverantörers erbjudande inom de identifierade kundsegment som ingår i studien.Marknadsundersökningen baseras på personliga intervjuer med befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på Skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all Skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora Skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större Skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

Samemas hemområde kallas för Sapmi och sträcker sig från Kolahalvön genom den nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges atlantkust Inom detta område har den samiska kulturen sitt starkaste fäste. Renskötseln i Norden skiljer sig åt mellan länderna på flera punkter. Den norska renskötseln är till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa delar av landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i inlandet, medan det kan vara motsatta förhållandena i andra delar av landet. I Sverige kan man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. ällsamebyar, Skogssamebyar och av koncessionssamebyar.