Analys av materialflödet vid Jämtkrafts kraftvärmeverk
Jämtkrafts kraftvärmeverk producerar fjärrvärme och el till kunder runt om i Sverige. Råmaterialet för produktionen utgörs övervägande av olika typer av biobränsle med ursprung från skog och myrmark. Produktionsvolymen bestäms av kundernas efterfrågan vilken varierar beroende på säsong och rådande temperatur. Vidare bestäms tillgången på biobränsle av konkurrensen på skogsbränslemarknaden som levererar trädprodukter till flera olika branscher utöver kraftvärmeverk. För att säkra produktionen och tillgodose kundernas behov måste Jämtkraft hålla en viss mängd bränsle i lager och produktionsflödet måste vara flexibelt för att kunna svara snabbt vid hastiga temperaturförändringar. Biobränsle inkommer till anläggningen med lastbilar och lagerhålls sedan på området i olika bränslestackar. All intern bränsletransport och all materialbearbetning utförs sedan av traktorförare på anläggningen, där vissa typer av biobränsle behöver bearbetas innan förbränning kan ske, medan andra kan användas i dess befintliga tillstånd. För att upprätthålla en effektiv och lönsam produktion, måste avvägningar göras för vilka bränslen som ska eldas, i vilken volym samt när det ska ske. Detta måste sättas i relation till vilket behov som finns just för tillfället eftersom att energi inte kan lagras. Syftet med uppsatsen är att studera materialflödet och ingående aktiviteter på Jämtkrafts kraftvärmeverksanläggning. I studien har aktiviteterna granskats i syfte att undersöka var förbättringspotential finns. Produktionen präglas inte av någon fastslagen produktionsstrategi och flödet har därför analyserats med hjälp av olika logistiska verktyg hämtade från bland annat Lean produktion. Analysen har resulterat i ett par påträffade aktiviteter som kan förbättras för ökad effektivisering och för kostnadsreducering: - Datasystemet Winbridge bör uppgraderas till ett system som bättre klarar de praktiska och tekniska funktioner som krävs i det dagliga arbetet. - Traktorernas arbete bör följas upp bättre genom ökad kontroll och styrning eftersom de står för den största delen av flödets aktiviteter. Traktorpersonal bör löpande utbildas för hur hantering och lagring optimalt ska ske så att utbredningen av energi- och substansförluster kan minimeras då det är dem som skapar förutsättningarna för god bränslekvalitet. - Lagret av biobränsle bör styras enligt en lagerstyrningsmodell som minimerar kostnaderna genom att ta hänsyn till bränslets användningsfrekvens, volym och tidsåtgången för att transportera och bearbeta bränslet. - Den fasta krossen innebär stora slöserier och behöver därför en vidare utredning för att finna en förbättringsplan som kan reducera eller i bästa fall eliminerar slöseriet. - För chaufförernas felaktiga provtagningsrutiner bör ett åtgärdsprogram arbetas fram för att eliminera de problem som råder. För varje aktivitet finns rekommendationer givna, dock krävs en vidare utredning för att utvärdera vilken åtgärd som är mest effektiv att sätta in för de identifierade aktiviteterna.