Sök:

Naturlig föryngring av skog


Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna då allt fler skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien. Fältundersökningar genomfördes under våren 2004 innan lövsprickningen ägt rum, och 20 lokaler undersöktes. Mätningarna som genomfördes var planträkning i provytor på 10 m² längs med hyggets längsta diagonal. För varje provyta undersöktes även markfuktighetsklass, förekomst av rörligt markvatten och lutning/riktning. Ytblockighet och humustjocklek klassades för hygget i stort för en representativ yta på lokalen. För pH mätningar togs prover för senare analys på laboratoriet. Senare genomfördes analys av insamlad data där planttäthet per hektar beräknades och samband mellan uppmätta variabler och plantfrekvens undersöktes. Jämförelsen mellan markvariabler och plantfrekvens gjordes för att t.ex. kunna se om något trädslag föredrog en viss markfuktighetsklass eller ett visst jorddjup framför andra. Klimatfaktorer har även undersökts för området mellan åren 96-01. Statistiska beräkningar har genomförts på samtliga jämförelser med 95 % konfidensintervall för att säkerhetsställa eventuella skillnader mellan klasserna.Resultatet av våra undersökningar visar på att björk dominerar den naturliga föryngringen följt av gran, och att 18 av 20 hyggen har en godkänd föryngring för ett eller fler trädslag då endast plantantalet tas i beaktning. Tar man även hänsyn till att plantorna måste var jämt fördelade blir 15 av 20 fastigheter godkända för ett eller flera trädslag. Vid undersökningar av vilken markfuktighetsklass som har högst plantetablering av björk respektive gran tyder resultatet på att björk föredrar friska marker och gran fuktiga. Skillnader mellan klasser för björk har inte uppvisat en statistisk signifikans, hos gran är däremot skillnaderna statistiskt signifikanta. Nederbörd och vegetationsperiodens längd har spelat in på hur plantetableringen varit, speciellt för björk där skillnaderna är statistiskt signifikanta. Hög nederbörd året efter avverkning visar på högre plantetablering både för björk och gran.Det vi kunnat se i vår studie är att björk är det dominerande trädslaget, hela 81,3% av de träd som återfanns var björk. Därefter kommer gran 7,6% följt av rönn med 5,0%.

Författare

Alexander Danilovic Martin Stenqvist

Lärosäte och institution

Lunds universitet/Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap

Nivå:

"Magisteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla magisterexamen.

Läs mer..