Bebyggelsestrukturens betydelse för trafikarbetet och val av trafikslag
En jämförande studie av persontransporter i Kristianstad och Växjö kommun
Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen. Den makt som planerare besitter är dock relativt stor i och med det kommunala planmonopolet. Att skriva om transporter blir allt viktigare p.g.a. att de ständigt ökande transportmängderna. Detta trots att det nationella trafikpolitiska målet är att minska trafiken. Om vi får en fortsatt trafikökning likt den vi har idag vet vi ej hur det slutar. Ett hållbart samhälle blir det i varje fall ej! Möjligheten att som trafikant röra sig fritt tar vi för given. Detta vill vi även i framtiden. Det är därför viktigt att förstå de samband som leder till att trafik/transporter ser ut som de gör. Bebyggelsestrukturen är i detta sammanhang en betydelsefull faktor för hur mycket trafik som alstras och hur den fördelas över trafikslagen. Syftet med studien är att jämföra två kommuner med olika bebyggelsestruktur och studera dess påverkan på mängden trafik och val av trafikslag. Ett ytterligare syfte är att bedöma hur utveckling och fortsatt tillväxt bör ske i kommunerna för bästa hållbara utveckling utifrån erhållet material. Hypotesen är att olika bebyggelsestruktur alstrar olika mängd trafik. Resultatet från studien visar att trafikarbetet i Kristianstad innehåller ca 69 miljoner fler fordonskilometer per år än trafikarbetet i Växjö. Detta motsvarar i procent, 21 % fler fordon på det statliga vägnätet i Kristianstad än på det i Växjö. I en datasökning var det totala antalet personkilometer i Kristianstad under tre år, 1225 miljoner kilometer eller 5500 kilometer per invånare och år medan den i Växjö var 742 miljoner eller 3300 kilometer per invånare och år. Det indikerar en skillnad på hela 65 % mer personkm för Kristianstad. Varje Kristianstadsbo färdas i genomsnitt 3 700 kilometer med bil per år och varje Växjöbo 3 000 kilometer. Detta visar en skillnad på 22 % mer persontransporter i Kristianstad. I Växjö färdas fler med buss, 3,5 miljoner personer under 2001 och under motsvarande tid reste 2,7 miljoner personer med buss i Kristianstad. Tågresandet bedöms vara mer omfattande i Kristianstad kommun. Skillnaden i resmängder kan kortfattat förklaras med att bägge städerna hade sina tillväxtperioder under olika tidsepoker. Kristianstad växte tidigare än Växjö beroende på ökad standard medan Växjös tillväxt beror på befolkningsökning. Orterna ligger i olika regioner; region Skåne och region Sydost. Kristianstad ligger i närheten av andra orter och också nära flera större städer. Detta ger mer trafik. Landsbygden i Kristianstad består till stor del av jordbruksmark medan landsbygden i Växjö består av skog. Växjö har ej heller någon ?andra ort? såsom Åhus är för Kristianstad. Där bor många som arbetar och pendlar till Kristianstad.