Problembakgrund: Många av de ekonomistyrningsmodeller som sedan länge är etableradeinom näringslivet är baserade på olika former av industri- och tillverkningsverksamhet. Olikatyper av påverkansfaktorer har lett till framväxten av mer kunskapsorienterade organisationeroch vi har valt att undersöka hur ekonomistyrningen har anpassats till dessa nyaförutsättningar.Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen och förståelsenför ekonomistyrning i kunskapsorienterad verksamhet. Vår avsikt är att göra detta genom attidentifiera de viktigaste nyckelfaktorerna för ekonomistyrningen i dylik verksamhet. Dessanyckelfaktorer bör vara giltiga i dagsläget och beakta yttre, inre och beteendevetenskapligapåverkansfaktorer.Avgränsningar: Vi har valt att endast studera en bransch (IT-konsultbranschen) och deintervjuer som gjorts har avgränsats till tre olika nivåer på de undersökta företagen.Ytterligare en avgränsning är att uppsatsen endast behandlar de förutsättningar som gäller försvenska organisationer och deras ekonomistyrning.Metod: 13 st djupintervjuer med personer från företag inom IT-konsultbranschen hargenomförts. Merparten av intervjuerna var personliga och resterande var telefonintervjuer.Dessutom gjordes inledningsvis två intervjuer med sakkunniga inomekonomistyrningsområdet för att få uppslag på relevant teori och anknytning till pågåendeforskning.Resultat, slutsatser: Sex delområden med olika nyckelfaktorer för ekonomistyrning inomkunskapsorienterad verksamhet har identifierats: lönsamhet, humankapital, kundfokus,framtidsorienterad ekonomistyrning, projektstyrning och koppling till mål & strategi.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

öretag har under lång tid använt sig av olika typer av beslutsstödjande system för att fatta rätt beslut. Under 1990-talet har en typ av beslutsstödjande system som kallas datalager utvecklats. Datalagret har utvecklats till ett beslutsstödjande system som hjälper slutanvändarna att analysera data med hjälp av olika typer av verktyg med användarvänliga gränssnitt.I rapporten undersöks hur datalager används av företag i deras verksamhet. Som underlag för rapporten har fem företag studerats. Bland företagen som ingick i undersökningen blev svaret att de använde sina datalager främst till att ta fram statistik och genomföra uppföljningar.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

Examensarbete, Enterprising and Business Development, Ekonomihögskolan vid Linnèuniversitetet, företagsekonomi, 2EB00E, VT 2012Författare: Martin Åkesson och Malin LindqvistHandledare: Lena OlaisonTitel: Etablering av möbelföretag i Sverige: En studie om anpassning och standardiseringBakgrund: Minskade barriärer mellan gränser medför att det blir allt lättare för företag att förflytta sin verksamhet till andra länder genom etablering. Efterfrågan från befintliga kunder och potentiella kunder gör att verksamheten ser möjligheter i att utmana konkurrenter på en ny marknad. En marknad som utvecklats på grund av minskade barriärer i och med EU, är den svenska marknaden. Möbelbranschen i Sverige utmärks av ett fåtal stora aktörer som historiskt innehar majoriteten av marknadsandelarna. Men dessa marknadsandelar har blivit mindre med åren och ger plats för nya aktörer på marknaden.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Vi vill med vår studie beskriva, tolka och ge en förståelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgått från tre frågeställningar, vad är fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsättningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frågeställningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av åtta verksamma fritidspedagoger, i Piteå kommun. Vår undersökning resulterade i att vi såg en tämligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gällande friluftsliv inte är så omfattande. Vidare framkommer det i vår studie att en planerad och målstyrd friluftsverksamhet sällan är förekommande ute i verksamheterna.

Syftet med studien är att via tidigare utförd forskning undersöka om det finns och hur eventuella samband ser ut mellan motivation och motion. Studien utfördes genom en metaanalys, insamlingen av artiklar var ifrån databaser vilket Högskolan i Gävle ger studenter tillgång till. Utsållning av artiklar skedde utifrån sökkriterier som skrevs utifrån syftet och målgruppen vilket är vuxna människor generellt sett. Vidare analyserades de funna artiklarna och ett resultat trädde fram. Resultatet visar på att samband mellan motivation och motion träder fram i studiens belysta artiklar samt att motivation är föränderligt och påverkningsbart genom olika metoder.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på och undersöka barns föreställningar och intresse för väder. Det viktigaste med vårt arbete var inte att lära barnen nya saker om väder utan mer att barnen skulle få positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att känna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika områdena vi valt: vind, åska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi använt oss utav kvalitativ metod, där både barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frågor om väder och pedagogerna fick frågor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lärande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor på två olika förskolor med naturen som närhet.

Bakgrund: Många företag tillämpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundläggande för företags utveckling är att använda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillämpas på ett optimalt sätt för att uppnå de bestämda mål som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnå en ekonomistyrning som fungerar på ett optimalt sätt, krävs det att företag kan hantera balans och fokus i både tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fångat vårt intresse och som vi vill undersöka närmare är om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krävs det att företag har en fungerande ekonomistyrning. Det kräver bland annat en planering av verksamheten på både lång och kort sikt samt att det görs på ett sätt så att både balans och fokus kan hanteras inom deras ekonomistyrning.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.

Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet.

Through a critical discourse analysis this study explores the gender norms that students on Kvinnofolkh?gskolan produce, reproduce and experience. Kvinnofolkh?gskolan is built on the understanding that the world discriminates against women politically, culturally, economically and socially, and thus intends to give women, non-binaries and trans people an education with a feminist alignment. Despite studies being made on gender segregated schools as identity forming, I argue that there is a lack of studies that show how gender discourse and theory is produced in contexts where men are excluded.

Marknadskommunikation är en bransch i ständig utveckling. Företag söker nya, smarta sätt att nå ut till sina konsumenter som ställer högre krav på att varumärken engagerar och aktiverar dem. Företag är i behov av att ligga i täten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att således stärka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjänster. Denna studie syftar till att bidra med förståelse för vad upplevelsebaserad kommunikation är och om den har någon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i så fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhållningsätt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under våra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant är insiktsfull och att den skapar engagemang där det finns en ständig växelverkan mellan företaget och konsumenterna.

Många av de verktyg som används för mätning och styrning av prestationer i offentliga organisationer är hämtade från privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mål och styrning än privata företag, vilket försvårar måluppföljningen. Denna uppsats syftar till att få en förståelse av Trafikverkets användning av prestationsmätning samt tillämpning av mål- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kännedom kring hur mätning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mätning och styrning av mål fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.