Under vÄr utbildning pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har lÀrobokens vara eller inte vara stÀndigt diskuterats i olika sammanhang. DÀrigenom har vÄra frÄgor vÀckts kring anvÀndandet av lÀroboken ute i skolorna. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare för att se hur deras tankar, arbetssÀtt och instÀllning till lÀroböcker har förÀndrats frÄn examen till idag. I vÄrt arbete behandlar vi olika lÀrande- och kunskapsteorier som berör anvÀndandet av lÀroboken och synen pÄ kunskap och lÀrande. UtifrÄn vÄrt resultat anser lÀrare att lÀroboken i matematik Àr ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i fÀrdighetstrÀningen.

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmÄlsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar tvÄ undersökningar som ger en bild av det granskade omrÄdet. Den första delen av undersökningen bestÄr av intervjuer med modersmÄlslÀrare, medan den andra delen Àr en enkÀtundersökning som genomfördes med elever i Äk 6 och elever frÄn Äk 8 pÄ högstadiet. Hela studien utfördes pÄ en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmÄlslÀrarens roll inom modersmÄlsundervisning.

Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och sprÄk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lÀrare för skolÄr 7-9. Intervjuerna handlar om hur lÀrarna anvÀnder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mÄn de anser att sprÄket har en grundlÀggande betydelse för lÀrandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen Àr att lÀrarna i de samhÀllsorienterande Àmnena och sprÄk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lÀrande Àn lÀrarna i naturorienterande Àmnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det Àr viktigt att lÀrare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det pÄverkar huruvida eleverna fÄr rÀtt förutsÀttningar att arbeta efter lÀroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift..

Tendensen hos pedagogisk hypermedia Àr att man har tagit fasta pÄ de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det hÀr avseendet Äsyftas i mÄngt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara pÄ frÄgor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och Àven anvÀndas vid tillÀmpandet av traditionellt inlÀrningseffektiviserande metoder.Inom forskning kring traditionell lÀrarledd undervisning finns en mÀngd teorier som pekar pÄ att metakognition Àr av stor betydelse vid inlÀrning generellt. Med metakognition avses tÀnkandet pÄ hur man tÀnker.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Felix Saul (1883-1942) var verksam som körledare, musikskribent och musikpedagog, och undervisade frÀmst i sin egen musikskola, Stockholms privata konservatorium (SPK). Syftet med studien Àr att undersöka den pedagogik som Felix Saul tillÀmpade i sin musikundervisning i barngrupper pÄ SPK. Empirin utgörs av intervjuer med Sauls tidigare elever, och av hans egna artikelserier om musikpedagogik. Materialet har analyserats utifrÄn ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att Sauls undervisning som syftade till att utveckla elevernas musikalitet i stor utstrÀckning följde Tonika-do-metoden som den beskrivs av samtida litteratur, men att han lade större vikt vid ackordfunktioner och rytmikövningar, och att lek var en central del av undervisningen.

Syftet med vÄrt arbete var att studera hur vÀl barn utökar sin ordförstÄelse med hjÀlp av de nya ord som sagan förmedlar. Arbetet genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. De tre sagor som valdes ut för detta arbete var "Askungen", "Rödluvan" och "Enfaldige Jack och trollkarlen". Dessa tre sagor bearbetades sedan av oss genom att vi valde ut tio ord i en av sagorna. De tio orden fördes sedan över till de andra tvÄ sagorna och fick i dessa ersÀtta liknande ord.

Vi har förvÄnats över att inte ha stött pÄ Àmnet Teknik under vÄr verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta Àr en tillfÀllighet eller om teknikÀmnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkÀtstudie bland teknikansvariga lÀrare i ett utvalt omrÄde.Studien Àr utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar pÄ att visa vilken plats det obligatoriska skolÀmnet Teknik fÄr i kommunala skolor i Ärskurserna 4-6, dÄ eleverna ska nÄ uppnÄendemÄlen för Är 5.Syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer som pÄverkar hur mycket tid Teknik fÄr i skolan. Undersökta faktorer Àr lÀrarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat pÄ enkÀter och kommentarer frÄn ansvariga lÀrare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte Àr nÄgot högt prioriterat Àmne i de undersökta skolorna. Flertalet av lÀrarna Àr inte intresserade av fortbildning trots att de inte Àr nöjda med sin undervisning.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

Syftet med vÄrt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra tvÄ lÀrares sprÄksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har ocksÄ velat undersöka hur deras sprÄksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i tvÄ klasser pÄ en mÄngkulturell skola i en större stad i södra Sverige. VÄrt resultat visar att lÀrarna arbetar utifrÄn normerna för det offentliga sprÄket dÀr de förhÄller sig till en kommunikationsteknisk/ÀndamÄlsenlig sprÄknormering och ser pÄ sprÄket som ett ÀndamÄlsenligt redskap. Resultatet pekar Àven pÄ att lÀrarnas upplevda och faktiska norm vÀl överensstÀmmer. LÀrarna har en till största delen formalistisk sprÄksyn som fÄr genomslag i undervisningen men vi kan ocksÄ finna flera inslag av en kommunikativ sprÄksyn..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ olika svÄrigheter/styrkor som pÄverkar elevers prestation gÀllande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i tvÄ klasser i Ärskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer frÄn tidigare forskning. Den hÀr undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer och ett elevprov. VÄr undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivÄer. En problemuppgift för en elev kan alltsÄ vara en rutinuppgift för en annan.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ musiklÀrares medvetenhet om inlÀrningsstilarna visuell, auditiv, taktil och kinestetisk och hur de kan anvÀndas i trÀblÄsundervisning. Vidare undersöktes vad dagens instrumentallÀrare vet om dessa olika stilar, hur de identifierar dem hos eleverna samt hur de sedan anvÀnder sig av vetskapen om en elevs dominerande inlÀrningsstil i den fortsatta undervisningen. Undersökningen fokuserade pÄ trÀblÄsinstrumenten tvÀrflöjt och klarinett. Som datainsamlingsmetod valdes intervjuer, sex intervjuer genomfördes. Resultatet visade att dagens instrumentallÀrare har god kÀnnedom om inlÀrningsstilarna visuell och auditiv.

Syftet med mitt arbete har varit att försöka fÄ fram en anvÀndbar modell för infÀrgning mellan kÀrnÀmnet svenska och karaktÀrsÀmnet medicinsk grundkurs i gymnasiets omvÄrdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infÀrgning i undervisningen. I analysen har jag anvÀnt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths, weaknesses, opportunities, threats), som mÀter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nÀmligen elevens, pedagogens, organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna som intervjuats stÀller sig mycket positiv till infÀrgning i undervisningen.