Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lÀrande samt hur de anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning.I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lÀrstilar, i Är 1-6. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde sig av rörelse under skoldagen i varierad mÀngd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lÀrande skilde dem Ät.En del av lÀrarna ansÄg att de anvÀnde sig av för lite rörelse nÀr de undervisar pÄ grund av bland annat okunskap, begrÀnsade arbetsytor och en "rÀdsla" för att eleverna inte skall Äterfinna fokus och koncentration. Samtliga lÀrare var eniga om att rörelsen Àr en viktig del av undervisningen och att den Àr viktig för elevernas lÀrande. Det var en mÀrkbar skillnad i anvÀndandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i Är 4-6..

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera hur undervisningen i specialidrott pÄverkas av om lÀraren har en lÀrarutbildning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser undervisningens innehÄll och genomförande ut beroende pÄ om lÀraren har en lÀrarutbildning eller inte? Hur uppfattar de bÄda lÀrarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva specialidrotten? Hur arbetar de bÄda lÀrarkategorierna för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen för specialidrott?MetodI studien anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lÀrare i Àmnet specialidrott, varav tre har en lÀrarutbildning och tre inte har. LÀrarna representerar Àven tre olika idrotter, dÀr varje idrott representeras av en lÀrare frÄn vardera kategorin.ResultatStudien visar att likheterna mellan de tvÄ lÀrarkategorierna Àr att undervisningen till största del Àr praktisk dÀr innehÄllet och momenten ser likadant ut, uppvÀxten och erfarenheter pÄverkar deras lÀrarroll, de vet vad som krÀvs av eleverna för att de ska uppnÄ sina mÄl med sitt idrottsutövande, för att uppfylla mÄlen i kursplanen jobbar de med Àmnesintegrering och lokala kursplaner finns för specialidrotten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en funktionell svenskundervisning dÀr undervisning om sprÄkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger pÄ undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, sÄsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar pÄ ett samhÀlleligt plan. Centrala begrepp Àr dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande sprÄkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk Àmnessyn och text som socialt beteende. SÄvÀl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, sÀrskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare Är och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lÀrare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen vÀrderas högt av lÀrare och elever, och lÀrarna menar att alla kategorier av elever tjÀnar pÄ denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieÀmnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieÀmnet, framförallt för att se om det finns nÄgon skillnad och i sÄ fall vad den/de Àr. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt pÄ en gymnasieskola i Lunds kommun, dÀr 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lÀrarens undervisningssÀtt, flexibilitet samt sÀtt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare pÄ fem olika skolor i tvÄ stÀder. Teorierna som anvÀnds i studien Àr det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lÀrarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. LÀrarna var överens om att högpresterande elever utmÀrker sig pÄ nÄgot vis i undervisningen.

VÄrt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger pÄ en sÀrskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sÀtt att förstÄ, tÀnka och uppfatta omvÀrlden. Det kom fram att det Àr viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet sÄ utveckling kan ske. Det Àr viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförstÄelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lÀrandet.

I en invandrartÀt klass i en storstadsskola prövades olika typer av kommunikativa situationer, (dÀr det muntligt sker ett utbyte av tankar och funderingar kring ett visst ÀmnesinnehÄll), inom ramen för den vanliga NO-undervisningen. Data om elevernas attityder till situationerna samlades in genom intervjuer, klassrumsobservationer, bandupptagningar och snabbchecklistor. Undersökningen pekar mot att mÄnga elever i den undersökta gruppen utvecklar positiva attityder till att i smÄ grupper pÄ olika sÀtt kommunicera innehÄllet i det aktuella lÀrostoffet. Samtalets art tycks spela en viktig roll. Om samtalet Àr av sonderande, prövande karaktÀr, dÀr eleverna utan bedömningstryck gemensamt tillÄts att treva sig fram till förklaringar eller innebörder i olika fenomen, ökar utvecklingen av positiva attityder.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka idrottslÀrares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hÀlsa, samt ta reda pÄ huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilken erfarenhet hade deltagarna sjÀlva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende pÄ anvÀndandet av interaktiva spel ser lÀrare i idrott och hÀlsa? Vad anser deltagarna i vÄr studie att eleverna lÀr sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att fÄ ut sÄ mycket information som möjligt anvÀndes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslÀrare men en deltagare var ocksÄ filosofie doktor i idrott och hÀlsa och har anvÀnt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebÀr i engelskundervisningen. Jag önskade ocksÄ se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssÀtt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i Ärskurs sex pÄ Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats pÄ litteraturstudie, utvÀrdering, elevenkÀt samt elevsamtal.

Syftet med vÄr studie var att synliggöra om och hur engelsklÀrare i Ärskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmÄga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att anvÀnda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lÀrarna som deltog i studien ansÄg attelevens kommunikativa förmÄga Àr den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att mÄnga lÀrare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.IstÀllet lades fokus pÄ arbete med lÀrobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. NÀr lÀrarna fick samtala om sin undervisningframkom det att lÀroboken mÄste kompletteras med andra övningar för att alla mÄl i kursplanenför engelska ska uppnÄs, nÄgot som vi Àven fann stöd för i tidigare forskning..