Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare kan utveckla sin undervisning med hjÀlp av digitala hjÀlpmedel och ta del av andra lÀrares erfarenheter med att arbeta med sÄdana hjÀlpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. FrÄgorna var; hur bidrar digitala hjÀlpmedel till att förbÀttra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lÀrare av att arbeta med digitala verktyg; Hur vÀljer estetiska ÀmneslÀrare att kommunicera via nÀtbaserade kommunikationstjÀnster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har anvÀnts för att samla in data till studien, deltagande observationer pÄ en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lÀrare inom estetÀmnen. Enligt lÀrarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess anvÀndning.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga samförstÄndet mellan lÀrare och elever, vad gÀller det praktiska arbetet i den naturvetenskapliga undervisningen. Vi har med hjÀlp av enkÀter till lÀrare och elever genomfört en kvantitativ undersökning. Resultatet av denna visar att det i samtliga klasser i liten utstrÀckning diskuteras varför man genomför en praktisk uppgift. Detta till trots att tre av fyra lÀrare hÀvdar att praktiskt arbete Àr viktigt för elevernas lÀrande, vilket Àven eleverna tycker. Vidare visar resultatet att det ofta förekommer en genomgÄng före det praktiska arbetet, s.k.

Enligt statistiska centralbyrÄn finns det idag 600 000 rörelsehindrade i vÄrt samhÀlle. Hur mÄnga av dessa som Àr barn och ungdomar framgÄr inte av statistiken, men att det finns rörelsehindrade som ska ingÄ i den dagliga undervisningen vet vi alla. I Lpo94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, [Lpo94] 1994) stÄr att lÀsa att det Àr viktigt att se alla elever och utgÄ frÄn deras behov vid undervisningen. Finns det dÄ elever med sÀrskilda svÄrigheter som behöver extra mycket hjÀlp och resurser sÄ Àr det viktigt att denne elev fÄr det för att kunna erbjuda en likvÀrdig utbildning för alla. Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn denna bakgrund undersöka om lÀrare i idrott och hÀlsa inkluderar rörelsehindrade i den dagliga undervisningen.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

Att skönlitteratur Àr en viktig del av mÀnniskors liv och utveckling, det tycks det rÄda stor enighet om, Àven om Äsikterna kan gÄ isÀr gÀllande vilken typ av litterÀra verk som bör lÀsas. Men, vad Àr det dÄ, mer exatkt, som vi förvÀntas lÀra oss genom att lÀsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete Àr dels att studera varför skönlitteratur skall ingÄ i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lÀrare upplever sin egen kompetens rörande anvÀndning av skönlitterÀra verk i undervisningen. Undersökningen grundas pÄ rÄdande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskÀlla samt pÄ en empirisk studie av nio svensklÀrares syn pÄ skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gÀllande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer Àven styrdokument för bÄde gymnasieskolan och lÀrarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument..

Friluftsliv Àr ingen specifik aktivitet, snarare handlar det om upplevelser som olika utemiljöer erbjuder. Dem olika upplevelserna erbjuder en möjlighet för lÀrande att uppstÄ, utifrÄn individens egna villkor. Ett individuellt lÀrande Àr precis det gymnasi- esÀrskolan skall skapa för sina elever, en individanpassad utbildning utifrÄn indivi- dens egna förutsÀttningar. Syftet med denna studie Àr att belysa synen pÄ momen- tet friluftsliv inom idrott och hÀlsa undervisningen för gymnasiesÀrskolan. Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med tre pedagoger samt gruppintervjuer med en elevgrupp dÀr datamaterialet analyseras via innehÄllsanalys.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

I denna studie intervjuas mÀnniskor som Àr verksamma inom undervisning om hÄllbar utveckling i Malmö. VÄrt syfte med undersökningen Àr att studera LÀrande för hÄllbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan Àr ett medel för hur hÄllbar utveckling skall efterstrÀvas inom bÄde det formella men Àven informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 Àr att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet Àr att öka elevers kunskap om hÄllbar utveckling samt förbÀttra undervisningen av den i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

   I internationella tester sÄsom TIMSS och liknande kan man se en nerÄtgÄende trend i resultaten frÄn de svenska eleverna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i sin undervisning arbetar för att hjÀlpa elever med matematiksvÄrigheter. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat lÀrare i Ärskurs ett och tvÄ. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjÀlpa enskilda individer utan om att förÀndra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre lÀroboksbaserad och innehÄlla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

Abstract Titel: ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? - En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen. Författare Anna Johansson & Anneli Nilsson Johansson, A & Nilsson, A (2006). ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Under vÄr lÀrarutbildning pÄ Malmö högskola har vi fÄtt uppleva olika typer av tillvÀgagÄngssÀtt för vÄr inlÀrning av kunskap. Det finns mÄnga olika pedagoger och forskare som var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras.

Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport LÀromedlens roll i undervisningen (2006) anvÀnder lÀrare i grundskolan lÀromedel, ofta en lÀrobok, som huvudsakliga utgÄngspunkt i planeringen av undervisningen, men Àven som verktyg i sjÀlva undervisningen. I samma rapport framgÄr att lÀrare ofta anser att om de bara följer en lÀrobok sÀkerstÀller det att undervisningen följer lÀro- och kursplaner. Att lÀroböcker ges en sÄpass hög legitimitet av lÀrare skapar intresse av att undersöka om det Àr lÀmpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas lÀroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det Àr dÀrmed av intresse att bedriva forskning inom omrÄdet och göra en jÀmförande ideologisk analys av Lgr 11 och lÀroböcker.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra ideologin sÄ som den uttrycks i SamhÀlle i dag 9 (2013) med ideologin sÄ som den uttrycks i Lgr 11.Metod: UtifrÄn Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjÀlp av centrala begrepp sÄ som demokrati och mÄngkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt SamhÀlle i dag 9 Fokus (2013)Resultat: Analysen visar att lÀroboken pÄ mÄnga punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men Àven avviker frÄn den vid ett flertal punkter.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehÄll och kunskapskrav ? det vill sÀga de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför ? i undervisningen. VÄr litteraturgenomgÄng visar att det undervisningsinnehÄll som lÀrare i idrott och hÀlsa ofta anvÀnder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehÄll, i och med detta, missgynnas och fÄr för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgÄngspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa framhÄller.