För att utröna vad gymnasielÀrare i biologi och naturkunskap tycker om sina lÀroböcker, samt hur de anvÀnds i undervisningen utfördes intervjuer med lÀrare. LÀrarna arbetade pÄ tvÄ olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de anvÀnder sig av lÀroboken i undervisningen och vad de tycker Àr viktigt att lÀra ut. HÀlften av lÀrarna var positiva till de lÀroböcker som anvÀnds i undervisningen. De som var negativa till lÀroböcker ansÄg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan anvÀnda sig av serietecknande och tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andrasprÄk och vad elever och lÀrare anser om detta. Syftet har Àven varit att undersöka om - och i sÄ fall - hur arbete med serietecknande och tecknade serier kan frÀmja sprÄkutvecklingen. Undersökningen har baserats pÄ fyra lektioner dÄ eleverna fick arbeta med serietecknande och tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvÀrdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lÀrare samt elevernas skriftliga utvÀrderingar.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkÀtundersökning för att skapa en överblick över lÀrarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lÀrararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men Àven genom enskilt arbete.Undersökningens syfte Àr att undersöka om man kan ha anvÀndning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Dessutom undersöks instÀllningen till elevinflytande nÀr det gÀller utarbetandet av dessa matriser. FrÄgan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas ocksÄ.Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ analys av de enkÀtsvar som pedagogerna i arbetslaget, som Àr med om att utarbeta matriserna, svarar pÄ.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som Àr anpassad till vÄr nivÄgruppering i svenska som andrasprÄk.

Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀrdegrundsbegreppen mÄngfald och tolerans implementerats i SO-Àmnenas lÀroböcker. Uppsatsens didaktiska strÀvan Àr att skapa gott innehÄll i undervisningen att motverka frÀmlingsfientlighet och rasism.De metoder som anvÀnts för att uppnÄ syftet och den didaktiska strÀvan Àr dels en kvantitativ mÀtning av vÀrdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktÀristiska framstÀllning i Natur & Kulturs lÀromedelUndersökningen av lÀroböckerna har visat att de normativa och vÀrderande formuleringarna fÄtt stÄ tillbaka till förmÄn för en deskriptiv framstÀllning av skolans vÀrdegrund samt att vÀrdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhÄllande till lÀroböckernas totala text. Undersökningen visar ocksÄ, att en didaktisk strÀvan att förbÀttra undervisningen kring vÀrdegrundsfrÄgorna faller pÄ lÀrarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och frÀmlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förstÄelse krÀvs tvÀrvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktÀristiska citat hÀmtade ur lÀroböckerna.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lÀrarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan pÄverkar lÀrares syn pÄ undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats kring vilka möjligheter och svÄrigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjÀlp av interaktiva skrivtavlor. Andra frÄgestÀllningar Àr hur lÀrarna ser pÄ interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan anvÀnds som ett hjÀlpmedel för att stÀrka eller utveckla en viss pedagogik.Resultatet för undersökningen visar pÄ att Àven om lÀrarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade sÄ Àr deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan Àven den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lÀrare.

VÄr uppsats innehÄll Àr hur man som pedagog kan gÄ till vÀga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krÀvs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar ocksÄ upp olika tillvÀgagÄngssÀtt pedagoger och blivande pedagoger kan anvÀnda sig av. Uppsatsen innehÄller enkÀtundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrÄgor till tre olika pedagoger, hur de stÀller sig till undervisning om Förintelsen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i SkÄne vet om Förintelsen och hur mycket tid som lÀggs ner pÄ undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..

Syftet med vÄr kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstÄ nÀr kommunikationsÀngsliga elever förvÀntas delta muntligt i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vÄr kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsÀngsliga elever kÀnner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rÀdsla för att göra bort sig och hÄnas av sina klasskamrater. Resultatet har ocksÄ visat att lÀrare har olika förhÄllningssÀtt till kommunikationsÀngsliga elever och att detta i mÄnga gÄnger grundar sig i lÀrares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsÀngsliga elever.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie: ? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling. Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.

Vi har en uppfattning om att rÀttning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. RÀtt utförd rÀttning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte Àr att se pÄ rÀttningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien Àr att se pÄ förhÄllandet mellan rÀttning och bedömning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till svensklÀrare som arbetar inom skolÄr 7-9, pÄ gymnasiet samt pÄ komvux eftersom att det Àr dÀr man finner ÀmneslÀrarna.

SammanfattningHuvudsyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur tvÄ skilda förortsskolor med helt olika elevsammansÀttning i Malmö anvÀnder sig av nÀromrÄdet (lokalhistoria) i historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa tvÄ skolor? Vilka Àr skillnaderna och om det finns skillnader, vad beror detta i sÄ fall pÄ? Jag har Àven velat fÄ kunskap om hur elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda sig av lokalhistoria? Den ena skolan Àr belÀgen i Malmös södra del i stadsdelen Hyllie.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa lÀrare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill ocksÄ undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjÀlp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, tvÄ lÀrare och tvÄ studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. FrÄn intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och frÀmja elevens musikaliska utveckling. De bÄda studenterna hÀvdade att ett musicerande som sker via gehöret Àr mer fritt och personligt, men vidhÄller ocksÄ att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.