Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en inblick i hur lÀrare beskriver och upplever mÄngkulturella klasser. Detta för att fÄ ytterligare kunskaper inom omrÄdet den mÄngkulturella skolan. Fem lÀrare intervjuades och under intervjuerna var det vissa omrÄden som berördes som var mer framtrÀdande. Dessa omrÄden var sprÄksvÄrigheter, kulturskillnader, ytterligare krav pÄ tydlighet i lÀrarrollen samt olika Äsikter om svenskhet och invandrarskap.Samtliga respondenter upplever att den mÄngkulturella situationen pÄ olika sÀtt pÄverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de fÄr ha detta i Ätanke nÀr de planerar undervisningen.

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhÄllningssÀtt till och vÀrdering av en undervisning med populÀrkulturella inslag. Vi ville ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur sÄdana inslag berikar undervisningen. För att söka svar pÄ detta lÀt vi genomföra en studie dÀr vi skickade ut enkÀter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visade pÄ en avvikelse mellan pedagogernas hÄllning till och praktiska utövning av undervisning med populÀrkulturella förtecken. Undersökningen ÄskÄdliggjorde ocksÄ lyckade exempel pÄ hur populÀrkulturen kan inkorporeras i undervisningen och dÀrmed gynna utveckling och arbetsgÄng för sÄvÀl elev som lÀrare..

Syftet med denna uppsats Àr att studera och undersöka modersmÄlets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat nÀrmare pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har vid inlÀrning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs Àven upp hur lÀrarna betraktar modersmÄlsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlÀtta inlÀrningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ en skola i södra Sverige dÀr 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter pÄ att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna Àr mycket positiva till detta sÀtt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssÀtt som ger eleverna möjligheter att fÄ en bÀttre kontakt med lÀraren. Eleverna kÀnner att de fÄr en ökad förstÄelse, att lÀrandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lÀra av varandra.

Detta Àr en studie som behandlar gymnasieungdomars syn pÄ den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans Ärskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mÄn de sjÀlva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehÄll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har ocksÄ undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav tvÄ tjej- och tvÄ killgrupper. Ungdomarna Àr alla 18 Är och gÄr i gymnasiets tredje Ärskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt ocksÄ pÄ deras egna förslag kring hur de sjÀlva vill att undervisningen ska lÀggas upp.

VÄrt examensarbete handlar om Äldersblandade klasser. VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur pedagoger i Äldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser Àr positivt respektive negativt med att Äldersblanda eleverna och hur de ser pÄ sin lÀrarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i tvÄ skolor i Mellansverige, som bÄda har tvÄ stycken F-1-2 klasser, för att ta reda pÄ deras instÀllning till Äldersblandade klasser. Litteraturen sÀger att det Àr vanligare att individualisera undervisningen i de Äldersblandade klasserna och att lÀrarna som arbetar dÀr förÀndrar sin lÀrarroll, till att bli mer handledare Àn en lÀrare som bara stÄr och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det Àr mÄnga fördelar och nackdelar med att Äldersblanda elever, beroende pÄ hur man vÀljer att se pÄ situationen.

Syftet med studien var att belysa om och hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och intervjuade Ätta utbildade lÀrare med inriktning mot Ärskurs 6-9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lÀrare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand Àr aktiviteten som stÄr i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nÀmner att det finns skillnader i planering och utförande.

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.

Det hÀr arbetet riktar sig till förskollÀrare, lÀrarstuderande och lÀrare inom skolvÀsendet samt inom barnomsorgen.Vi Àr tvÄ lÀrarstuderande vid UmeÄ universitet som lÀnge funderat pÄ hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmÀrksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville Àven visa att drama Àr mycket mer Àn bara teater. I drama ingÄr Àven lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna kring detta arbete.Det vi funnit Àr att alla lÀrare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns.