Syftet med vÄr studie var att fÄ en uppfattning om specialpedagogers förstÄelse för matematiksvÄrigheter och framförallt dyskalkyli, vi ville Àven ta reda pÄ vilka arbetssÀtt specialpedagogerna praktiserade med elever i dessa svÄrigheter. Vi genomförde en litteraturstudie för att fördjupa oss i Àmnet matematiksvÄrigheter, dÀr vi var speciellt nyfikna pÄ begreppet dyskalkyli, för att i slutÀndan kunna diskutera hur det specialpedagogiska arbetet i skolan idag skulle kunna utvecklas. Genom att intervjua ett antal specialpedagoger verksamma i grundskolans tidiga Är fick vi en bra överblick av deras insikter och arbetssÀtt rörande matematiksvÄrigheter. De slutsatser vi har dragit av vÄr studie handlar framförallt om arbetet med elever i matematiksvÄrigheter, men Àven om begreppet dyskalkyli och de övergripande specialpedagogiska perspektiv som rÄder i dagens skola. Studien visar att de intervjuade specialpedagogerna har en god kunskap om hur man arbetar med barn i matematiksvÄrigheter, de Àr pÄlÀsta och har mÄnga bra arbetsmetoder att utgÄ ifrÄn.

Studiens syfte var att belysa kunskapslÀget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mÀta kunskapslÀget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer anvÀndes. De mest framtrÀdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen Àr tillrÀcklig.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad ungdomar upplever att de lÀr sig i scouterna om natur och miljö samt hur denna kunskap omsÀtts till handling. UtifrÄn tre fokusgrupper med scoutkÄrer i SkÄne lyfter vi fram scouternas perspektiv och funderingar. VÄr undersökning har visat att ungdomarna i scouterna inte upplever att de lÀr sig speciellt mycket om natur och miljö. Kunskapen de fÄr inom natur och miljö Àr till stor del AllemansrÀtten, att inte skrÀpa ner och förstöra naturen samt olika arter. Ungdomarna anser inte att den kunskap de fÄr omsÀtts till nÄgra konkreta handlingar för natur eller miljö, med undantag frÄn att de vÀrnar om naturen under vistelsen dÀr.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvÄrdnad sett ur patientens perspektiv. En enkÀt-undersökning. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008. OmvÄrdnad Àr ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsomrÄden och ett viktigt forskningsomrÄde.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett frÄn arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstÄ skillnader i tÀnkande inom Ätta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de Ätta informanterna. Problemet som har gett upphov till det valda Àmnet Àr sÄ i vilken grund finns dÀr kunskap och förstÄelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en arbetsledare? FörstÄelsen för det valda problemet har uppkommit vid vÄra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har frÄn oss skapats en bild av att vara en vÀldigt utsatt position bÄde frÄn underperspektivet men tillika frÄn överperspektivet.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Syftet med vÄr C ? uppsats har varit att söka djupare kunskap om vad uttalsvÄrigheter hos barn Àr, vad det kan bero pÄ och vad pedagoger kan göra för att hjÀlpa barn med den problematiken. Vi har lagt upp arbetet med vÄr C ? uppsats genom att först söka i den litteratur som funnits om barns uttalsutveckling. DÀrefter intervjuade vi tre förskollÀrare, en talpedagog samt en logoped för att ta till oss mer kunskap om vad olika professioner som arbetar med barn har för uppfattning om barns uttalsutveckling, vilka svÄrigheter som kan förekomma samt hur förskollÀrare kan arbeta med barn som har nÄgon form av uttalssvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Personalen Àr företagens viktigaste tillgÄng Àr ett vanligt förekommande uttryck och kompetens anses idag utgöra en förutsÀttning för goda resultat och framgÄng (Björklund & Holmqvist, 1999; Johansson & Johrén, 2011). Det kan dock vara svÄrt att konkretisera ökade kunskaper i samband med utbildning, vilket krÀver en diskussion angÄende hur verksamheten och medarbetare pÄverkas. FÄ organisationer har idag strukturerade system att spÄra och upptÀcka det vÀrde och de positiva effekter som en investering i kompetensutveckling kan medföra (Chong et al., 2000). GKN Aerospace Sweden AB arbetar aktivt med ett utbildningsverktyg för kompetensutveckling som benÀmns "Training Days". Syftet med dessa utbildningsdagar Àr att med hjÀlp av interna lÀrare utbilda personalen för att höja kompetensnivÄn och för att uppmuntra till kunskapsutbyte.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar pÄ ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt pÄ ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen Àr av Migrationsverket avgjorda som dublinÀrenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen Àr att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv hÀr i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv pÄ Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket Àr inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen Äterfinns intersektionalitetens frÀmsta vÀrde i dess koppling mellan makt och ojÀmlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhÀllets strukturer, institutionella praktiker och rÄdande ideologier.

HIV och AIDS Àr globalt en tabubelagd sjukdom som omges av okunskap och rÀdsla. Brist pÄ kunskap i samhÀllet och inom hÀlso- och sjukvÄrden resulterar ofta i diskriminering och utanförskap av personer med HIV och AIDS. Sjuksköterskors ansvar att upprÀtthÄlla ett positivt förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av personer med sjukdomen bör dÀrför uppmÀrksammas, dÄ samhÀllets diskriminering ofta hindrar personer med positiv HIV- och AIDS- diagnos frÄn att söka vÄrd. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors kunskap och förhÄllningssÀtt kunde pÄverka omvÄrdnaden av personer med HIV och AIDS. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och baseras pÄ tretton vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats för att identifiera kunskap och förhÄllningssÀtt i relation till sjukdomen.

Elever i Ärskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att vÀlja pÄ, vilket gör att de lÀtt fastnar i en mÀngd av information som Àr svÄrsorterad. MÄnga elever i Ärskurs nio kÀnner osÀkerhet i valet av gymnasieutbildning dÄ de inte har nÄgon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sÀtta sina skolÀmnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv Àr pÄtaglig i mÄnga delar av landet, Àven om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever vÀljer utbildning pÄ orealistiska grunder eller efter pÄverkan av vÀnner. För att öka elevernas kunskap om sig sjÀlva, utbildning och arbetsmarknad behövs ÄtgÀrder vidtas.