Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Personalen Àr företagens viktigaste tillgÄng Àr ett vanligt förekommande uttryck och kompetens anses idag utgöra en förutsÀttning för goda resultat och framgÄng (Björklund & Holmqvist, 1999; Johansson & Johrén, 2011). Det kan dock vara svÄrt att konkretisera ökade kunskaper i samband med utbildning, vilket krÀver en diskussion angÄende hur verksamheten och medarbetare pÄverkas. FÄ organisationer har idag strukturerade system att spÄra och upptÀcka det vÀrde och de positiva effekter som en investering i kompetensutveckling kan medföra (Chong et al., 2000). GKN Aerospace Sweden AB arbetar aktivt med ett utbildningsverktyg för kompetensutveckling som benÀmns "Training Days". Syftet med dessa utbildningsdagar Àr att med hjÀlp av interna lÀrare utbilda personalen för att höja kompetensnivÄn och för att uppmuntra till kunskapsutbyte.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar pÄ ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt pÄ ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen Àr av Migrationsverket avgjorda som dublinÀrenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen Àr att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv hÀr i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv pÄ Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket Àr inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen Äterfinns intersektionalitetens frÀmsta vÀrde i dess koppling mellan makt och ojÀmlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhÀllets strukturer, institutionella praktiker och rÄdande ideologier.

HIV och AIDS Àr globalt en tabubelagd sjukdom som omges av okunskap och rÀdsla. Brist pÄ kunskap i samhÀllet och inom hÀlso- och sjukvÄrden resulterar ofta i diskriminering och utanförskap av personer med HIV och AIDS. Sjuksköterskors ansvar att upprÀtthÄlla ett positivt förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av personer med sjukdomen bör dÀrför uppmÀrksammas, dÄ samhÀllets diskriminering ofta hindrar personer med positiv HIV- och AIDS- diagnos frÄn att söka vÄrd. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors kunskap och förhÄllningssÀtt kunde pÄverka omvÄrdnaden av personer med HIV och AIDS. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och baseras pÄ tretton vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats för att identifiera kunskap och förhÄllningssÀtt i relation till sjukdomen.

Elever i Ärskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att vÀlja pÄ, vilket gör att de lÀtt fastnar i en mÀngd av information som Àr svÄrsorterad. MÄnga elever i Ärskurs nio kÀnner osÀkerhet i valet av gymnasieutbildning dÄ de inte har nÄgon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sÀtta sina skolÀmnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv Àr pÄtaglig i mÄnga delar av landet, Àven om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever vÀljer utbildning pÄ orealistiska grunder eller efter pÄverkan av vÀnner. För att öka elevernas kunskap om sig sjÀlva, utbildning och arbetsmarknad behövs ÄtgÀrder vidtas.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

HÀlso- och sjukvÄrden ska enligt lag bedriva god omvÄrdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vÄrden. För att sÀkra omvÄrdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angÄende god omvÄrdnad stÄ i fokus. SÄ vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte Àr dÀrmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvÄrdnad.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Depression Àr en av de vanligaste folksjukdomarna i vÀrlden. Symtombilden Àr dock ofta olika hos Àldre och yngre samt hos kvinnor och mÀn vilket komplicerar upptÀckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptÀckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmÀnsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. FrÄgestÀllningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som anvÀndes var litteraturöversikt och resultatet bestÄr av tjugotre artiklar.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

Syftet med denna litteraturstudien Àr att belysa modersmÄletsmÄlets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som Àmne, men ocksÄ som inverkan till andra Àmnen utifrÄn ett interkulturellt perspektiv..