Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda pÄ om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrÄn vÄr tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhÄllningssÀtt samt vad de sÀger om delaktighet och inflytande jÀmfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var Àven att utmana begreppen delaktighet och inflytande dÄ dessa oftast anvÀnds synonymt i det svenska sprÄket och inom förskoledidaktiken. Vi anvÀnde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. FrÄgestÀllningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas mÄluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke pÄ elevernas lÀrande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och sett ur pedagogernas perspektiv, dÀr sex pedagoger för grundskolans Àldre Äldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP Àr bra pÄ sÄ vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lÀrande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstÄnd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever nÄr mÄlen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) Ă€r en infektion som Ă€r spridd över hela vĂ€rlden. År 1981 dĂ„ HIV beskrevs för första gĂ„ngen associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland mĂ€n samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV frĂ„n bĂ„de allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vĂ„rdpersonal att vĂ„rda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vĂ„rdpersonal.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Barnens osynlighet i rÀttsprocessen har diskuterats allt sedan barnavÄrdslagstiftningens förÀndring 1982, dÄ socialtjÀnstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av barn och unga (LVU), tvÄngslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre Àn 15 Är som saknar talerÀtt tenderar ?försvinna? i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstÀrkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrÄgas för att företrÀdaren pÄ ett fullgott sÀtt ska kunna företrÀda barn i svÄra situationer. UtgÄngspunkten Àr de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att behandla hur mÀnniskan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vÄr utbildning som framhÄller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingÄ i en tÀvlingsjury. Detta Àr intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som pÄ olika sÀtt Àr uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med tvÄ kommunalrÄd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas Äsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmÀssiga bakgrund i varierande grad.

Bakgrund: Venösa bensÄr var ett vanligt problem hos Àldre och konsekvenser som social isolering, smÀrta och immobilisering pÄverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvÄrdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten pÄ vÄrden och frÀmja egenvÄrden samt att undersöka i omvÄrdnadsforskningen ifall omvÄrdnad av venösa bensÄr med inriktning att frÀmja egenvÄrden förbÀttrade hÀlsan och vÀlbefinnandet jÀmfört med rent medicinska ÄtgÀrder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade Ätta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt tvÄ artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kÀnde sig osÀkra och behövde ökad kunskap vid omvÄrdnaden av patienter med venösa bensÄr, medan patienterna efterlyste bÀttre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frÄgestÀllningen: Vad hÀnder i mötet mellan olika generationer nÀr man anvÀnder det textila handarbetet som en social plattform dÀr kunskap förmedlas? Med underfrÄgorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur pÄverkar skillnader i förhÄllningssÀtt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning Àr att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform dÀr generationer kan mötas. Jag undrar om det gÄr att synliggöra och tillgÀngliggöra en Àldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen bestÄr av tvÄ trÀffar dÀr en grupp Àldre kvinnor trÀffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med trÀffarna Àven en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. BÄde de Àldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrÄn ett eget intresse och initiativ.

FrÄgestÀllningen i detta arbete bestÄr av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgÄngspunkt frÄn den kristendomskritik som frÀmst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hÀnvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sÄdan idéförskjutning skulle kunna vara att nÄgon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?sÀker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förÀndra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat nÄgra ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pÄgÄende debatt för att finna kÀrnan i deras argumentation.

FrÄgestÀllningen i detta arbete bestÄr av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgÄngspunkt frÄn den kristendomskritik som frÀmst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hÀnvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sÄdan idéförskjutning skulle kunna vara att nÄgon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?sÀker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förÀndra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat nÄgra ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pÄgÄende debatt för att finna kÀrnan i deras argumentation.

Syfte: Det övergipande mÄlet med arbetet var att skapa kunskap om förskollÀrares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollÀrarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jÀmförde dagens uppdrag med det för 20 Är sedan. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.