Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte Àr gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit bÄde FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, dÀr jag koncentrerat mig pÄ kÀnnetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har Àven beskrivit mitt arbete med tvÄ pojkar som bÄda har diagnosen Fragil X.Min slutsats Àr att det gÄr att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgÄ frÄn de fyra kÀnnetecken pÄ utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning frÄn tillverkningsindustri till tjÀnstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella vÀrderingssÀtten av företagen inte lÀngre ger en fullstÀndig bild. Inom tjÀnstesektorn finns det mÄnga företag som Àr kunskapsbaserade, detta gör att de har svÄrt att förmedla hur stor del av företagets resurser som bestÄr av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport Àr att undersöka varför personalens kunskap inte har nÄgon större roll i Ärsredovisningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen frÄn ett utomstÄende perspektiv, sÄ som intressenterna upplever denna frÄga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en sÄ bred bild av Àmnet som möjligt.Vi har anvÀnt oss av gÀllande lagar, tidigare forskning samt en allmÀn bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till Àr att denna frÄga verkar följa konjunkturen och intresset frÄn intressenterna Àr ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrÄn olika perspektiv med fokus pÄ mÄltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgÄngspunkt fanns i tvÄ frÄgestÀllningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgÄngspunkt i livsvÀrldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framstÀllandet av islam i tre stycken lÀromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas Àr ny kunskap eller om det Àr en reproduktion av gamla etablerade stereotypa förestÀllningar. Bidrar framstÀllningen/kunskapen i lÀroböckerna till upprÀtthÄllandet av den islamofobi som förekommer i samhÀllet?Undersökningsmetoden har bestÄtt i kvalitativa textanalyser utav tre stycken lÀroböcker i religionskunskap Àmnade för grundskolans senare Är.Resultatet visar att de nya lÀromedlen tar efter de Àldre och man bibehÄller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa förestÀllningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa förestÀllningar om islam har författarna tolkat frÄn ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vÄrt samhÀlle förstÀrks istÀllet för att nyanseras.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.