Upp till 30 % av de patienter som besöker primÀrvÄrden bestÄr av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter kÀnner sig ?medicinskt förÀldralösa? inom vÄrdssystemet och upplever djup besvikelse dÄ deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstÄs ur medicinskt perspektiv. Forskning har pÄvisat betydelsen av vÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt i detta sammanhang Och det framhÄlls att, för att kunna Ästadkomma en effektiv vÄrd och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna sjÀlva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vÄrdpersonal utifrÄn patienternas eget perspektiv. Studien har baserats pÄ tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i Äldrarna 24-61 Är utifrÄn en intervjuguide med öppna frÄgor.

Syftet med denna intervjustudie Àr att studera examinerade hÀlsovetarstudenters övergÄng frÄn studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hÀlsovetare som gick HÀlsovetarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för ett flertal Är sedan. UtifrÄn ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse HÀlsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hÀlsovetarna har en bred syn pÄ kunskap och att det Àr vanligt att de förhÄller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. HÀlsovetarna ser kunskap som bÄde objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende pÄ i vilka sammanhang de tas upp.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smÀrtbe-dömningens betydelse för en adekvat smÀrtbehandling kvar-stÄr pÄ mÄnga sjukhus problem med smÀrtbedömning av pa-tienter med lÄngvarig smÀrta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans smÀrtbedömning av patienter med lÄngvarig smÀrta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i tvÄ kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av lÄngvarig smÀrta. Att tro pÄ patientens upplevelse och uttryck av smÀrta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smÀrtbedömningen av patienter med lÄng-varig smÀrta.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn dÀr praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien anvÀndes metoden intervju, dÀr nio lÀrare som arbetar i Är 1, Är 3 och Är 6 medverkade. I försök att nÄ syftet valde vi att utgÄ frÄn en tankekarta dÀr lÀrarna berÀttade om sina metoder, sin syn pÄ kunskap, förvÀntningar de kÀnner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lÀrare som vill utvecklas och hitta en vÀg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i tvÄ perspektiv.

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap för mÀnniskans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar pÄ dessa frÄgor presenteras en modell som belyser nödvÀndigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur mÀnniskan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa pÄ giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett sÄ vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i vÄra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har fÄr man en inblick i betydelsen av vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap rörande livsmedel..

I forskningsstudien har specialpedagogers syn pÄ lÀrares anpassning av arbets-och förhÄllningssÀtt, inkludering och lÀrandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lÀrares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillÀmpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras pÄ intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har anvÀnts för att fÄ en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrÄn olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom Àmnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till Àr det kategoriska perspektivet och det relationella.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som skapar en god och inkluderande atmosfÀr sett utifrÄn ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av mÄlen med studien Àr att kunna förmedla kunskap och ge lÀsaren en ökad förstÄelse för hur den psykiska miljön i förskolan pÄverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa enkÀter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i Äldrarna fem-sex Är har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jÀmföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gÀllande atmosfÀren i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrÄn teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfÀr. Pedagogernas uppfattningar utifrÄn enkÀtundersökningen skiljde sig men stÀmde ocksÄ överens med barnens förestÀllningar.

Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

Syftet med studien Àr att undersöka musiklÀrares bedömning i Àmnet musik i Ärskurs 6 i relation till kursplanens mÄl för musikÀmnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för Ärskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som Àr vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ocksÄ varierade perspektiv pÄ begreppet kunskap, vilket Àr de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som anvÀnts i undersökningen Àr den kvalitativa intervjun, och fyra i nulÀget aktiva musiklÀrare i Ärskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Klinisk blick Àr en term som frekvent Äterkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den Äterfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och dÄ tÀtt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:21.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.