Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lÀrandepraktiker och meningsskapande samspel nÀr de spelar digitala spel tillsammans. Barn i Ärskurs tvÄ har delats in i fyra grupper. TvÄ av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de bÄda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i tvÄ steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett pÄföljande stimulated recall-samtal dÀr den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen anvÀnder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel Àger rum mellan spelare och ÄskÄdare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. FrÄgorna vi söker svar pÄ Àr: vad blir föremÄl för övervÀgande nÀr elever resonerar kring vad som Àr tillÄtet respektive otillÄtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner dÀr eleverna fÄr diskutera tvÄ olika case dÀr det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen Àr framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svÄrigheter att avgöra vad som Àr fusk i alla situationer.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik, samt hur utemiljön anvÀnds ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill ocksÄ lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie pÄ fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen pÄ utomhuspedagogik Àr positiv och mÄnga önskar mer kunskap inom detta sÀtt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser Àven svÄrigheter med detta arbetssÀtt. Det visade sig att svÄrigheterna inte berör sjÀlva arbetssÀttet, utan faktorer som t.ex.

The study's purpose is to describe students' experiences of help and support in mathematics. To investigate this, I adopted the questions: What does it mean, according to the students, to get "help and support in mathematics?" Are there differences in the description of help and support depending on the age of the students? What different kinds of help and support do students feel that they get from their math teachers? What different kinds of help and support would they like to have? The study is based on a qualitative method, group interviews, with three groups of students, one from each stage of primary school in one municipality in Sweden. The students were at the time of the interview in grade 3, 5 and 8. The interviews were analysed from a sociocultural perspective. The results show that what the students primarily consider as the meaning of help and support it is to get individual support from their teacher.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i Àldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förvÀntar sig av dem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en Äterkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt ovan nÀmnda teorier.Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen krÀver att baspersonalen har förmÄga att hantera mÄnga olika situationer. En förutsÀttning för arbetet Àr att personalen har ett genuint intresse för andra mÀnniskor.

Syftet med studien var att, ur ett kritiskt perspektiv beskriva och problematisera, utifrÄn pedagogers perspektiv, det som gynnar respektive försvÄrar koncentrationsförmÄgan i klassrummet. Vi ville ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker och agerar kring denna problematik och vad det Àr som hindrar att tankarna kring detta begrepp inte har förÀndrats. Vi har, genom litteraturstudier fördjupat oss i olika teorier som berör koncentration, bÄde som förmÄga, samt som svÄrighet. Litteraturstudierna berörde Àven bakomliggande faktorer till koncentrationsförmÄga/svÄrigheter och pedagogiska perspektiv. Studien har genomförts genom det ovan nÀmnda, samt intervjuer och observationer av verksamma pedagoger i de tidigare Ären.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera pedagogers uppfattningar om lÀrarprofessionen utifrÄn perspektiven allmÀn lÀrarutbildning i förhÄllande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gÀllande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vÄr studie. För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, pÄ verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i tvÄ urvalsgrupper, beroende pÄ utbildning. Resultatet pÄvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingÄr i deras grundutbildning. Pedagoger med lÄng yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingÄtt i deras grundutbildning.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

"Hen" har det skrivits mycket om i populÀrkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utstrÀckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag kÀnner att det Àr nödvÀndigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och fÄ kunskap om hur begreppets anvÀndande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur barn pÄ förskolan reagerar pÄ begreppet "hen" i ett socialt och sprÄkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmÄnen att fÄ arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie pÄ en mindre barngrupp för att fÄ svar pÄ följande:Hur ser barn pÄ anvÀndandet av begreppet "hen", vad Àr deras perspektiv pÄ ordet, och hur reagerar de pÄ begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv pÄ begreppet Àr deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.