Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen
en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker
Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp. De flesta marker med tillho?rande skog tog upp mer koldioxid a?n de sla?ppte ut va?xthusgaser (utsla?ppen av i form av koldioxid fra?n marken och fo?rbra?nning av sko?rden, samt lustgas). Markerna med nettoutsla?pp var o?verva?gande mineraljordar. Markerna med ho?gst la?ckage av kva?ve var blo?ta organogena jordar.Resultaten har sedan diskuterats ur ett ha?llbarhetsperspektiv fo?r att hitta den ba?st la?mpade marken fo?r biobra?nsleproduktion. Utifra?n ekologiska och ekonomiska ha?llbarhetsaspekter har slutligen tva? marker valts ut som mest la?mpliga, en dikad, organogen mark i omra?det vid Na?ssjo? (so?dra Sverige) och en go?dslad, dikad, organogen mark vid Mora (Mellansverige). Skillnaden mellan dessa a?r att marken i Na?ssjo? a?r ba?ttre ur kva?veutsla?ppssynpunkt, medan marken i Mora a?r ba?ttre ur va?xthusgassynpunkt.