SyfteSyftet Àr att studera elevers uppfattningar om lÀsning och lÀsundervisningens betydelse i skolan. ? Vilka faktorer i hem och skola pÄverkar, enligt eleverna, deras lÀsutveckling?? Hur ser eleverna pÄ sig sjÀlva som lÀsare?? Hur förstÄr eleverna vikten av att kunna lÀsa?TeoriStudien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, som innebÀr en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Inom detta perspektiv studeras mÀnniskans lÀrande, utveckling och identitet i samspel, vilket sker hela livet. Man fokuserar pÄ samspelet och talar om situerat lÀrande, dvs.

Detta examensarbete tar upp frÄgan hur vÀgledarna ser pÄ hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser pÄ de relaterade lÀroprocesserna. Arbetet Àr ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vÀgledningens komplexa och mÄngfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag frÀmst anvÀnt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn pÄ kognitiva, psykodynamiska samt sociala lÀroprocesser. Resultatet av undersökning tyder pÄ att Studie- och yrkesvÀgledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vÀgledningsprocessen men att det inte stÄr helt klart hur vÀgledarna knyter an till lÀroprocesser i denna förmedling. Begreppen vÀgledning och pedagogik samt vÀgledarnas perspektiv pÄ hur de förmedlar kunskap i vÀgledningsprocessen Àr ofta starkt förknippade med vÀgledarens egna personliga erfarenheter men Àven kunskap och förstÄelse över lÀroprocessernas betydelse för en pedagogisk vÀgledningsprocess. Den personliga pÄverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna förestÀllningar om metoder och innehÄll i vad som förmedlas men dÀrmed Àven en pÄverkan pÄ hur detta förmedlas..

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en djupare kunskap om rollen som sjukhuslÀrare, vad den innebÀr, hur den och hur undervisningen som sjukhuslÀraren bedriver har förÀndrats i ett historiskt perspektiv. Jag har försökt besvara mina frÄgestÀllningar, vilka Àr: Hur har yrkesprofessionen förÀndrats under tiden 1958-2005? Hur fungerar undervisningen och hur har den förÀndrats under samma tid? Jag har gjort en empirisk undersökning genom att intervjua tvÄ nu verksamma sjukhuslÀrare och tvÄ pensionerade sjukhuslÀrare. Det framkommer hur sjukhusskolan startade, vad en vanlig arbetsdag kan innebÀra för sjukhuslÀraren och hur den förkortade vÄrdtiden har pÄverkat professionen..

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa vetskap om hur nÄgra intervjuade förskollÀrare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollÀrare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollÀrarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, kÀnslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi anvÀnt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrÄn vÄra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar sÄg vÀldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen Àr liten dÄ sÄ mÄnga som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..

Denna studie handlar om lÀrande pÄ ett yrkesgymnasium dÀr de utbildar sig till lastbilschaufförer och dÀr de varierande trÀnar i simulator och fysisk trafik. De trÀnandes erfarande i de olika lÀrsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lÀrmiljöerna som tvÄ olika trÀningssituationer dÀr olika saker trÀnas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svÄrigheter dÀr miljön hindrar frÄn att gÄ in pÄ detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar pÄ skÀrmar, som man inte kan i den fysiska trÀningssituationen.

Uppsatsen behandlar frÄgor kring lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling utifrÄn förskollÀrares perspektiv. Studien har innehÄllit intervjuer med förskollÀrare som fÄtt möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan pÄ utvecklingen och lÀrandet..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om elever i Är 5 Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de Àr medvetna om att det finns lÀnder som saknar dessa friheter. För att mÀta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet anvÀnde vi enkÀt. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frÄgorna och dessutom Àr de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla lÀnder. Beroende pÄ vilken opinionsfrihet det gÀller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv Àr inhyrning av personal. För mÄnga företag ses det som ett sÀtt att öka flexibiliteten och dÀrmed minska osÀkerheten i företaget, och för mÄnga mÀnniskor ses det som en vÀg in i arbetsmarknaden. Men hur ser möjligheterna till lÀrande och utveckling ut för dessa individer? Syftet med denna studie har varit att belysa relationen bemanningskonsulter och deras lÀr- och utvecklingsmöjligheter i arbetet. För att belysa syftet utvecklades tre frÄgestÀllningar; ?Hur upplever bemanningskonsulten att lÀrande och utveckling sker pÄ kundföretaget nÀr denne Àr inhyrd??; ?Hur upplever bemanningskonsulten att kundföretaget bidrar till lÀrande och utveckling pÄ arbetsplatsen för denne?? samt ?Hur upplever bemanningskonsulten att bemanningsföretaget bidrar till lÀrande och utveckling för denne??.

AbstractFörfattare: David StigsonTitel: Kunskapens kÀlla ? Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08Handledare: Per DannefjordExaminator: Eva FasthAntal sidor totalt: 42VÀxjö universitet, Institutionen för samhÀllsvetenskapOsÀkerhet kring omvÀrldens beskaffenhet och samhÀllets utveckling Àr nÄgot som sÄvÀl individen som grupper i samhÀllet upplever. Företag och andra organisationer anvÀnder omvÀrldsanalys som ett redskap för minskad osÀkerhet kring hur deras omvÀrld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvÀrldsanalys.Syftet med studien Àr att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det pÄverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material.

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.