VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollÀrare som arbetar pÄ samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehÄll. Vi valde att tolka vÄrt insamlade material utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhÀver en syn pÄ barn, kunskap och lÀrande som Àr lÀmpligt för studiens Àmne. VÄr tolkning av vÄr insamlade empiri visade resultat pÄ att förskollÀrarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollÀrarnas syn pÄ barn, kunskap och lÀrande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollÀrares arbetssÀtt skiljer sig frÄn de tvÄ resterande respondenterna dÄ förskollÀraren arbetar utifrÄn, vÄr tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och vÀljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

Denna studie syftar till att skapa en förstÄelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frÄgestÀllningar: ?Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angÄende julfesten??, ?Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?? samt ?Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har??. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angÄende riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes tvÄ fokusgruppssamtal dÀr fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit pÄ. Materialet analyserades utifrÄn tidigare forskning och teorier om situerat lÀrande, organisationskultur samt om riter och ritualer.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med studien Àr att utifrÄn Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrÄn tre olika perspektiv. Under studiens gÄng har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkÀtundersökningar med 100 röstberÀttigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet. Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stÀmmer överens med valkampanjfilmens identitet. GÀllande image anser partiet att allmÀnhetens tolkning inte stÀmmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna sÀger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet. VÄr semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgÄr tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionÀrerna blir drabbade. Studiens resultat visar Àven att mer Àn hÀlften av eleverna pÄ Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ instÀllning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansÄg att individerna i valkampanjfilmen framstÀlls orÀttvist..

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger pÄ en guide som kan vÀgleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhÄlla sig mot barnen, vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet Àr att fÄ syn pÄ barns röster och berÀttelser genom bloggen. VÄrt mÄl Àr att barnen ska fÄ utvecklas som individer och fÄ tillgÄng till inflytande i verksamheten.

VÄr rapports syfte Àr att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sÀtta ord pÄ, alltsÄ den tysta kunskapen. Vi vill Àven belysa eventuella likheter och skillnader som finns i vÄra respektive arbete vad gÀller förmedlandet av tyst kunskap..