Sökresultat:
899 Uppsatser om Schablonpćslag - Sida 55 av 60
Degeneration av varumÀrken : Orsaker, konsekvenser och förebyggande ÄtgÀrder
VarumÀrkesdegeneration innebÀr att ett varumÀrke förlorar sin sÀrskiljningsförmÄga och övergÄr till att bli en produktbeteckning, en generisk term. NÀr sÀrskiljningsförmÄgan försvinner mister varumÀrket sin huvudsakliga funktion - att sÀrskilja innehavarens varor frÄn andra nÀringsidkares varor av samma slag. En ensamrÀtt till en produktbeteckning medför vidare att övriga nÀringsidkare fÄr problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försÀljning. Ett varumÀrke som degenererat Àr sÄledes odugligt som varumÀrke och kan dÀrför inte lÀngre vara föremÄl för nÄgon varumÀrkesrÀttslig ensamrÀtt. En nÀringsidkare som lider förfÄng av ett varumÀrke som förvandlats till en generisk beteckning kan dÀrför krÀva att allmÀn domstol hÀver varumÀrkesregistreringen, varpÄ ensamrÀtten till varumÀrket upphör att gÀlla.
Skolsituation och lÀrande
Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta mÀrks inte minst i dagens skola dÀrungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrÄn olika förutsÀttningar. Alla elever idagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av pÄverkan ifrÄn olika kulturer ochifrÄn olika mÀnniskor. Skolan Àr ocksÄ en del utav det mÄngkuiturella samhÀllet dÀr eleverdagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever iskolan matas hela tiden med intryck av olika slag och pÄverkan frÄn olika hÄll i omgivningen,till exempel frÄn lÀrare, kamrater och förÀldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elevermed invandrarbakgrund i den svenska skolan ser pÄ sin skolsituation och sitt lÀrande.
Oren revisionsberÀttelse : - spelar det nÄgon roll?
SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige Àr enligt lag tvungna att upprÀtta en Ärsredovisning, som visar hur det har gÄtt för företaget det senaste Äret. HÀr Äterfinns bland annat företagets finansiella stÀllning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberÀttelse dÀr en revisor har granskat företaget och dess rÀkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnÄr det som benÀmns rÀttvisande bild. RevisionsberÀttelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberÀttelse innebÀr att revisorn har anmÀrkning av nÄgot slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pÄlitligt företaget Àr. En oren revisionsberÀttelse kan tÀnkas bidra med svÄrigheter för företaget dÀrför formulerades problemet som följer:Hur pÄverkar en oren revisionsberÀttelse ett företags nyckeltal?UtifrÄn vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns nÄgra nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberÀttelsen och Àven vilka anmÀrkningar som gör revisionsberÀttelsen oren samt hur vanligt det Àr med orena revisionsberÀttelser.
Högstatus inom presentationsteknik : ekot av alfahannes vrÄl
BÄde mÀnniskor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har kÀnt sig manade att lyssna pÄ dem, följa dem och tro pÄ dem. Jag har intresserat mig för vad det Àr som föranleder detta beteende, eftersom det Àr min fasta övertygelse att det styr vÄrt samspel med andra individer Àn idag, överallt och stÀndigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, dÀr vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll Àn andra, har jag utgÄtt ifrÄn begreppet hög social status (Àv. högstatus).
FN-stadgan och EuroparÀtten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mÀnskliga rÀttigheterna betrÀffande genomförandet i EU av sÀkerhetsrÄdets resolutioner om intelligenta sanktioner
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
TillgÀnglighetsanpassning av vÀrldsarvsmÀrkta hÀlsingegÄrdar : Dilemmat mellan bevarandekrav och krav pÄ tillgÀnglighet
SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgÀnglighetsanpassning av hÀlsingegÄrdar. Problematiken ligger i att hÀlsingegÄrdarna Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla och dÀrför har strikta bevarandekrav.En hÀlsingegÄrd Àr egentligen ett samlingsnamn för en stor mÀngd byggnader. De Àr gÄrdar som HÀlsinglands bönder byggde pÄ ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig frÄn övriga historiska bostÀder för bönder i Sverige. Detta pÄ grund av att de Àr mer pÄkostade bÄde med dekorationer och till storlek. Bönderna i HÀlsingland hade möjlighet att bygga pÄ det viset eftersom de ofta var mer vÀlstÀllda Àn andra bönder i landet.
Grill-, kött-, chark-, och kallskÀnkshanteringen i Gislaveds kommun ? bÀttre eller sÀmre? En jÀmförelse mellan Är 2008 och 2011
I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagslĂ€get för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskĂ€nkshanteringen jĂ€mfört med hanteringen Ă„r 2008 i Gislaveds kommun.Ă
r 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna pÄ Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt dÀr samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med nÄgon typ av grill-, kött, chark-, och kallskÀnkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nÀmnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover pÄ butiksförpackat kött, kallskÀnksprodukter och pÄlÀgg som skivats i butiken.Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete dÀr syftet var att fÄ fram underlag, pÄ samma sÀtt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjÀmförelse mellan produkterna av skivning, kallskÀnkshantering och kötthantering i butik Är 2008 och 2011 och dÀrmed fÄ en indikation pÄ de hygieniska förhÄllandena i butikerna i Gislaveds kommun.Underlaget till jÀmförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskÀnkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhÄll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc.
RÀtten att inte kompromettera sig sjÀlv i konkurrensrÀttsliga processer. En studie av förhÄllandet mellan Europakonventionens artikel 6 och företags rÀttigheter i konkurrensrÀttsliga undersökningar enligt förordning 1/2003
Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.
Rule of reason-doktrinen och direkt beskattning : ett samhÀllsekonomiskt perspektiv
MÄnga av de komponenter som Àr nödvÀndiga i ett nationellt beskattningssystem erkÀnns av EG-domstolen som tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset, Àven om de bakomliggande vÀrdena inte kommer till uttryck pÄ exakt samma vis i EG-rÀtten som i den nationella rÀtten. De nationella allmÀnintressen som inte erkÀnns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sÄdant erkÀnnande inte Àr lÀmpligt eller nödvÀndigt. Domstolen förefaller pÄ sÄ vis hÄlla en jÀmvikt mellan gemenskapens bÀsta och de enskilda medlemsstaternas bÀsta.EG-domstolens erkÀnnande av dessa allmÀnintressen sker dock inte helt utan förbehÄll. Medlemsstaternas yrkande pÄ rÀttfÀrdigande avslÄs mer som regel Àn undantag. Det tydligaste exemplet Àr behovet av ett konsekvent beskattningssystem.
Utveckling av butiksinredning för dagligvaruhandeln: Inbyggnad till potatishiss, löklÄda, bakpotatislÄda, diverse tillbehör och produktstÀll
Detta examensarbete för utbildningen Teknisk design LTU har genomförts 2010-2011 i samarbete med Grafix Inredning AB som arbetar med design av system för marknadsföring för butik och offentliga miljöer. Uppgiften har varit att utveckla butiksinredning till dagligvaruhandeln, nÀrmare bestÀmt en inbyggnad av en potatishiss, löklÄda, bakpotatislÄda, tillbehör till rotfruktssystemet och produktstÀll. I dagslÀget kÀnner företaget ett behov av att vidareutveckla bÄde sitt rotfruktssystem och sina produktstÀll dÄ de inte kÀnner sig konkurrenskraftiga inom dessa omrÄden. Utvecklingen gÀller att en ny form och funktion för inbyggnaden, lök- och bakpotatislÄdorna ska tas fram, att utveckla nya typer av tillbehör till rotfruktssystemet samt att ta fram produktstÀll för att bredda företagets nuvarande utbud av dessa.En förstudie inleddes dÀr intervjuer med inköpsansvariga för inredning, butiksanstÀllda och kunder genomfördes i fyra dagligvarubutiker i LuleÄ. Detta gjordes för att undersöka hur dagslÀget ser ut samt att undersöka vad som var viktigt för de olika parterna nÀr det kommer till rotsakssystemet och produktstÀll.
Interface vatten : stad - Södra Hamnen i Lysekil
MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.
UtvÀrdering av digital fotografering som kostregistreringsmetod vid kartlÀggning av protein- och energiintag : En pilotstudie pÄ geriatriska patienter
Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.
Den projektledande konsultens psykosociala arbetsmiljö : En jÀmförande undersökning utifrÄn lokaliseringsperspektivet
Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, dÄ vissa projekt leds frÄn konsultföretaget medan andra utförs pÄ plats hos bestÀllarföretaget. MÄlet med undersökningen var att se om det fanns nÄgra likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende pÄ lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna.Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer frÄn tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jÀmn fördelning har efterstrÀvats mellan projektledande konsulter som leder projekt frÄn det egna konsultföretaget och de som arbetar pÄ bestÀllarföretaget.
Hantering av syntetiska oorganiska fibermaterial pÄ
Outokumpu, Avesta Jernverk
Detta arbete har genomförts pÄ Outokumpu i Avesta som tillverkar rostfritt stÄl med fokus pÄ specialprodukter. I Avesta finns mÄnghundraÄrig tradition av metallhantering och man har tillverkat rostfritt stÄl sedan 1920-talet. I stÄlindustrin Àr mycket höga temperaturer vanliga, över 1200 grader Celsius förekommer pÄ mÄnga stÀllen. De höga temperaturerna krÀver att utrustning isoleras för att skydda omgivningen och minska energiförbrukningen som Àr en av de största kostnaderna. Detta har sedan lÄng tid i stor utstrÀckning skett med tegel och sten av olika slag men i samband med kraftigt stigande energipriser pÄ 1970-talet blev andra lösningar intressanta och oorganiska fibrer började anvÀndas i större utstrÀckning.
Att vara eller inte vara med pÄ idrottsundervisningen, det Àr frÄgan! : En jÀmförande studie av elever som lÀser Àmnet idrott och hÀlsa i ordinarie undervisning mot de som lÀser Àmnet i mindre grupp.
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som vÀljer att inte delta pÄ idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utlÀsa skillnader och likheter mellan de elever pÄ en gymnasieskola som lÀser idrott och hÀlsa i ordinarie grupp och elever pÄ samma skola som valt att lÀsa Àmnet i mindre grupp.UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion pÄ fritiden, utbildning och upplevd hÀlsa?? Vilka skÀl kan enligt lÀraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrÄn studiens syfte var sÄvÀl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna sÄg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemomrÄdet. En enkÀtstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av tvÄ grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som gÄr i gruppen som benÀmns med namnet idrott och hÀlsa i mindre grupp.